Etikettarkiv: Vitryssland

Rör inte Tintin

Jag vaknar upp till nyheter av som vanligt varierande slag. Calle Bildt får säga något och en upprörd människa inom vården får uttrycka sina åsikter. Det är en helt vanlig morgon i kungariket Sverige. Men så plötsligt kommer det att någon bibliotekarie av chefskaraktär (kanske en i värsta fall hel beslutandenämnd) vid ett bibliotek i Stockholm bestämt och även låtit verkställa att Tintinböckerna sorterats ut från bibliotekets hyllor med motiveringen att de i vart fall i många andra länder älskade serieböckerna representerar en föråldrad syn på världen i allmänhet och representerar ett kolonialmaktstänkande som är främmande och därför per omgående ska rensas ut.

Ja, vi har nog hört det förut. I Tyskland ordnades bokbål under nazisternas ledning. Kommunisterna i öster var inte sämre utan har haft sina motsvarigheter då det gäller att ”skydda” folket från skadligt bokinflytande. Och nu har vi alltså ett bibliotek i Sveriges huvudstad.

Personligen finner jag detta fruktansvärt upprörande. Om den beslutande personen ingår bland de anställdas skara bör hans eller hennes agerande leda till arbetsrättsliga åtgärder. Vad är detta för ett agerande. Vilka böcker står näst på tur. Förmodligen kommer de flesta historiska utgåvor att försvinna eftersom de tydligen inte passar in på biblioteken. Jag har nästan aldrig hört något mer barockt. Klåfingrighet av sällan skådat slag och om nyheten – vilket den säkert gör – sprider sig till andra länder står Sverige där som ett yttrandefrihetens åtlöje. Då hjälper det föga hur många nallebjörnar som vi låter dala ned över Vitrysslands territorium. Kanske det t.o.m. förhåller sig på det viset att det landets diktator har ett alldeles eget ex av Tintin.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, böcker, Media, politik

Kanske dags att plocka en bukett blommor

Många vill ju förklara det mesta mänskliga beteende som ett resultat av barndom och uppväxt. Och nog kan det väl vara på det viset. Vem ska man som liten ta efter om inte sina föräldrar eller andra vuxna vilka hur de än uppför sig blir något av förebilder för dem som från början är oskrivna blad. Detta kan kanske förklara varför jag alltjämt tycker mycket om att ute i naturen plocka vilda blommor för att ta hem till någon väntande vas. Min pappa och jag var nämligen ofta ute i naturen och plockade vad som fanns på plats i det skånska landskapet.

Igår, efter ett av mina bad, plockade jag än en gång en bukett, något som en trevlig man kommenterade i positiva ordalag. Och visst är det en angenäm sysselsättning. Det rofyllda blandas med en estetisk färgprakt. Jag vill tro att sysselsättningen är bra för själen.

Därför skulle jag som en svensk variant av Dr Phil lämna världens ledare, framför allt de manliga, en uppmaning. Om vi tar t.ex. Vitrysslands diktator till ledare så tror jag att han hade blivit mindre arg och ilsken på svenskar och neddalande nallebjörnar om han hade varit ute i det vitryska landskapet och plockat blommor. Och även Vladimir Putin hade mått bra av ungefär samma aktivitet. Kanske vi då hade sluppit rättsliga processer som den mot Pussy Riot och inga uppläxningar av Madonna då hon tagit parti för sexuella minoriteter.

Lämna en kommentar

Under Barn, Familjeliv, Fritid, Kärlek

Hellre diktator än gay

Verkligheten synes mig många gånger vida överträffa dikten. Egentligen behöver vi inte hitta på. Det räcker med att läsa en tidning, titta på TV eller göra något annat verklighetsorienterat för att vi ska få oss till livs något som närmast verkar vara helt otroligt.

Eller vads sägas om Vitrysslands diktators uttalande enligt bloggrubriken. Nu får vi givetvis ta det hela med en nypa salt eftersom allt som står i tidningen (dagens Metro) inte behöver vara sant, men med tanke på den påstådda upphovsmannen vågar jag nog, om inte gå eden så i vart fall gissa att det verkligen förhåller sig på det viset som sägs.

Jag skänker därför såväl tankar som sympati till just bögarna i Vitryssland. Det kan vara långt ifrån angenämt att vara homo i ett land som ändå benämns något så vackert som Bellarus. Det vackra Ryssland. Synd bara att Lukasjenko finns där. För sällan har jag hört en sämre förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter. Men i ett demokratiskt samhälle hade det givetvis inte funnits plats för en man som just Lukasjenko och själv är väl han ytterst mån om att inte försvinna.

Tråkigt dock att han inte kan vara tyst. Och än värre är att han förmodligen inte fattar hur löjlig han ter sig i Världssamfundet. Men en liten tröst finns dock i sammanhanget. Den teknik som gör blogg, twitter och annan kommunikation möjlig kommer med säkerhet att bidra till att världen bli bättre och att diktatorer av nu nämnt snitt försvinner. Jo fortare desto bättre.

Lämna en kommentar

Under Media, politik, Vardagsliv