Etikettarkiv: Sommar

Det blev aldrig någon parasoll

Ibland har vi hemma haft små västerländska problem med utemöbler. Problemet är nog framför allt att jag då och då blir dumsnål. Jag kan egentligen tycka att utemöbler är något som bara bör finnas till hands utan att jag ska behöva inhandla några sådana. Nu förhåller det sig dock inte på det viset.

Detta gör att utemöblerna ibland kommer att se närmast för dj..liga ut innan de slängs och ersätts med till en början nästan gudomligt vackra sådana. Men då jag – med hänvisning till vad jag skrev ovan – inte köper kvalitet går försämringen snabbt och plötsligt står vi än en gång med skraltigt möblemang. Jag verkar liksom inte lära mig.

Sedan har vi det här med parasoll. Allt som allt har vi fyra parasoller med olika blekningsgrad. Två av dem finns i Borås (en för altanen och en annan för min omhuldade berså) och de två andra på Lyckorna. Någon är rutig, en annan är mörk, en tredje ……

Men sedan går det nu också att sammanfatta sommaren 2012. I och för sig tog jag ett havsbad i lördags – kanske inte konstigt att jag både hostar och snörvlar -, men visst får vi säga adjö till en årstid, samtidigt som vi kan hälsa en ny säsong, hösten, välkommen. Och då är det läge för bokslut.

En del trista rapporter har lämnats om den nyss avslutade sommaren. Regn i överflöd har det talats om och få har de dagar varit då temperaturen överstigit + 25 grader. Men sedan kan jag också säga något annat. Parasollerna har inte blekts ett dugg, inte mer än vad de var redan då sommaren började. Denna sommar har jag nämligen inte en enda gång fällt ut någon av parasollerna och i Borås har de inte ens lämnat garaget. Om sedan detta är sorgligt eller inte får andra avgöra.

Lämna en kommentar

Under Familjeliv, Fritid

Med Metro är sommaren slut, eller ?

Gratistidningen Metro gör tydligen alltid ett sommaruppehåll. Konstigt nog tycker jag att pausen i utgivningen blir allt kortare, men förmodligen har jag helt fel. Säkerligen är den ungefär lika lång.

I måndags då jag tog bussen (tack goda kollektivtrafik för att Du finns) från Ljungskile mot jobbet i Göteborg la jag märke till att Metrobehållaren åter var fylld med gratistidningar som nästan ropade ut att de ville bli genomlästa.

Inte för att jag är en flitig läsare (när jag gör det känner jag mig nästan som en liten snyltare) av gratistidningar, men den här gången blev jag riktig glad över att se en tidning som jag ivrigt kunde kasta mig över.

Samtidigt hemsöktes jag dock av en liten lätt trist känsla. Eftersom Metro kommit igång med utgivingen så måste ju ett dylikt faktum innebära att sommaren är över. Metro har ju återkommit efter sommaruppehållet. Då blev jag lätt nedstämd.

Det kan väl bara inte vara på det viset. Jag har ju inte ens kommit igång med det RIKTIGA sommarfirandet och så plötsligt skulle det som jag skulle fira vara över, varför något firande blir helt felplacerat. Jag försökte genom läsningen att få andra tankar i skallen. Fick bara inte vara sant.

Eller ska jag kanske vara förståndig. Varför på svenskt vis krampaktigt hålla kvar vid något som kanske redan har passerat. Löjligt, är vad det är. Nu ska vi titta framåt och därvid även beakta att augusti av tradition hör till de tre svenska sommarmånaderna.

Jag är alltså inte sen. Det är i stället Metro som är tidig.

 

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media

Lev sommar !

Det här inlägget får ses som en ärlig uppmaning till alla dem som misströstar. Eller så kan klagomuren anses vara adressaten.

För är det något som synes viktigt – ständigt och jämt betonas det – så är det vädret, i synnerhet nu på sommaren. I TV, t.ex. hänvisas det oupphörligt till vad meterologen har att förtälja. Och själv har jag lite svårt att förstå det hela. Förr var vi såsom t.ex. lantbrukare (givetvis finns visst väderberoende alltjämt för den yrkeskategorin) helt beroende av vädret. Dåligt väder innebar missväxt vilket i sin tur genererade svält. Sorgligt nog förhåller det sig på det här viset alltjämt i många icke så industrialiserade länder som vårt eget.

Då vi klagar är det numera enbart ett bekvämlighetsproblem. Livet blir kanske lättare då det blåser och regnar mindre samt solen lyser mer. Men är det egentligen inte bara ett mentalt problem.

Varför inte göra som jag själv. Helt strunta i vädret. På morgonen, tidigt, tar jag mina badbyxor och min handduk för det traditionella morgondoppet. Och detta helt oberoende av vädret. Vad gör det om det blåser lite eller om regndroppar faller. Jag ska ju för tusan ändå bli våt.

Sedan finns det en fördel med kylig luft. Vattnet som jag kastar mig eller kryper ned i blir relativt sätt mycket varmare. Och det är ju skönt. Efteråt känns knappast vädret på land. Du fylls av en känsla som är svår att beskriva, men den är enbart av positiv valör.

Så skit i vädret och lev sommar. Det rådet är, tror jag, bra för både kropp och själ.

Lämna en kommentar

Under Familjeliv, Vardagsliv, Väder

Brunch

Mer amerikanskt än så kan det inte bli. Brunch – ordet som drar samman breakfast och lunch – måste väl vara en amerikansk tillskapelse även om jag är långt ifrån säker. Men jag kan ju alltid påstå att så är fallet. Vi som bloggar har ju alls ingen plikt att hålla oss till någon objektiv sanning om nu någon sådan överhuvudtaget finns.

Erika föreslog redan igår att vi som idag skulle gå till Lyckorna Brygga och där avnjuta just brunch. Hon hade säkert läst om det någonstans (kanske sett det på sin nyförvärvade surfplatta som för henne alltjämt har nyhetens behag). Vädret – som jag av Erika i och för sig är förbjuden att skriva om – är vad jag skulle vilja beteckna som lurigt. Det senare ordet får stå för att vilken minut som helst kan det regna, men att solen ändå kan lysa mellan de fallande regndropparna. Luften känns mjuk och jag känner redan i hela min kropp att havsbadet är ytterst nära.

Igår då jag var nere på stranden hade jag stranden som vanligt för mig själv (och det är ingen privat strand) och jag slutar aldrig förvånas. Har vi blivit ett icke badande folk. Eller kanske än värre – bortklemat släkte. Charterresor till Medelhavet och därefter följt av Thailand har gjort att vi kräver närmast tropisk värme i vattnet för att vi ska närma oss vattenytan. Men jag kan ju omgående sluta bry mig för på det här viset får jag stranden och havet för mig själva. Mina enda kompisar var sjöstjärnor och en del öronmaneter.

Nu har en semestervecka redan tagit slut. Känns nästan vemodigt när jag skriver ned det. Men lite arbete kan ju inte heller skada. I synnerhet som jag vet att efter två veckors jobb blir det åter dags för Lyckornafrihet där det senare kan beskrivas som det jag gjorde igår sen eftermiddag, nämligen skala nypotatis på altanen. Då är det sommar.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Familjeliv, Fritid, Väder

Mindre blir minst, för att inte säga inget

Jag gör det måhända djärva antagandet att jag är som människor är som mest. Något annat anser jag skulle vara en orättvis betraktelse såväl utifrån andras som mitt eget perspektiv.

Och då verkar det hela vara ungefär som jag påstår i bloggrubriken. Något som ibland kan te sig nog så alarmerande. Åtminstone när sommarhalvåret närmar sig och därmed välförtjänt (som jag hoppas) ledighet i form av semester.

Då händer det mig nämligen att jag gör om möjligt än mindre än vad jag gör annars. Det som annars skulle ha tett sig som litet och därmed överkomligt blir plötsligt tämligen stort. Att åka till stan eller kanske bara att ta sig till brevlådan känns lite besvärligt. Jag hamnar m.a.o. i ett letargiskt tillstånd. Med rätta påstår min fru att hon förmodligen aldrig träffat på en person som jag som kan göra så otroligt lite då just den andan faller på. Själv brukar jag försvara mig med att det är just så som semestern ska vara. Och använder invanda begrepp såsom t.ex. det nyttiga i att varva ned.

Men kanske det är lika för de personer som har tvångssemester, dvs är ofrivilligt arbetslösa. Jag är nästan övertygad om att det förhåller sig på det viset. Och självklart hade jag varit exakt lika dan.

Svårt det här med att hamna i mänskliga cykler eller rättare sagt inte besvärligt att hamna där, men ytterst komplicerat att bryta det mönster som snabbt gör oss till vanedjur.

Inte lätt, alltid, att vara människa. Men något annat skulle nog inte passa mig.

 

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Familjeliv, Fritid

När skiten hämtas är det vår

På Lyckorna har vi s.k. sommartömning. Det betyder att ingen kommer och hämtar vårt skit under den mörka årstiden oktober – maj. Men sedan blir det annan ordning och på något vis blir den markeringen helt underbar för oss alla. Det känns – som jag kan föreställa mig det kändes för husprivilegierade människor förr i tiden då de flyttade från stad till land –  som om vi verkligen flyttade även om vi i verkligheten inte gör det.

Det blir än mer konkret då vi rullar fram tunnan till för den avsedd plats. Tyvärr kan vi inte ha den framme året om ty då passar skitlunsar (ganska så passande beteckningar) på att slänga sin skit i ”vår” tunna. Något helt obegripligt, men lättjan kan givetvis få folk till de mest märkliga gärningar. Såsom t.ex ett år då någon passat på att slänga uttjänade lysrör i vår tunna, varpå vi av kommunen fick ett ilsket brev att vi omedelbart skulle sluta med att slänga dylikt avfall i vår tunna. Ja, snacka om snedträff.

En sådan här dag blir det också för egen del den slutliga vårrensningen. Nu har vi ju snart hämtad första tunna varför vi kan lyxa till det med några fler förpackningar och annat som hör överflödssamhället till. Säkerligen bör man inte resonera på det viset, men det skiter jag i just nu. Jag tillhör ändå en lantgeneration utan sophämtning och där det som barn föll på min lott att gå till kärret på fastigheten och gräva ned den gångna veckans sopor.

Så visst har även mitt miljötänkande förbättrats. Även om mycket tyvärr återstår. Men för tillfället är jag glad för att sopbilen kommer redan nästa vecka.

Lämna en kommentar

Under Familjeliv, Fritid, Traditioner