Etikettarkiv: Skadestånd

Den jobbiga futtigheten

Ibland – för att inte säga väldigt ofta – framställs kriminalitet som det värsta som kan hända. Generaliseringar är närmast legio. Något som storligen förvånar mig. För vad är egentligen brottslighet. Förutom att det kan sägas vara ett egoistiskt drag – ungefär ett uttryck för att ”det skiter väl jag i, jag gör ändå som jag vill” – så är det endast ett brott av en offentligrättslig regel. Skulle det i stället vara ett brott av en privat- eller civilrättslig regel blir konsekvensen i värsta fall skadestånd men inget straff i form av böter eller fängelse.

Och med tanke på hur många offentligrättsliga regler det finns i ett genomreglerat samhälle såsom det svenska så är vi nog lite till mans kriminella. Men så resoneras det inte. Oh, nej. För det första är det enbart andra än jag själv som etiketteras som kriminella och därtill brukar människor välja ut enbart vissa lagbrott och sätter sedan stämpeln brottsling på dem som gjort sig skyldig till de brott som vi ganska så godtyckligt valt ut att klassa på det viset.

Och det är nog inte här jag tycker att den jobbiga futtigheten kommer in i bilden. Snarare är det personer – vanligtvis väl etablerade i samhället – som kan visa upp de sämsta av sidor då det gäller att komma överens. Det kan röra sig om i stort sett allt från barnkonflikter – vem ska bo hos vem vid en separation – till futtighetskonflikter efter en avliden släkting.

Nej, den där vanliga människan – som helt distanserar sig från kriminalitetsstämpeln – är enligt mitt förmenande inte särskilt mycket bättre. Ibland kanske tvärtom.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Ångrat porrköp

Hur ångerfulla är vi som människor. Säkerligen varierar det från människa till människa. Sedan kan väl olika ruelsegrader skapas av det som vi verkligen ångrar. Men få lär väl ha så dåligt samvete som den man som helt nyligen (allt enligt media) önskat återbetala 5 000 kr till kommunen eftersom försörjningsstödet (då benämndes det nog ekonomiskt bistånd) av honom felaktigt hade använts till pornografisk konsumtion i stället för att användas till något mer materiellt av livets s.k. nödtorft.

Sedan kan det också uppkomma problem då människor vill ställa saker och ting till rätta. Ganska så ofta tar gärningsmän/gärningskvinnor kontakt med domstolen för att gottgöra offret/målsäganden ekonomiskt. Det uppkommer då ett logistikproblem på det sättet att gärningsmannen och offret måste på något sätt komma i kontakt med varandra. Fråga kan ju vara t.ex. om att överföra pengar om nu målsäganden av domstolen tillerkänts ett skadestånd. Detta gärningsmannens agerande får ju därtill bedömas som lovvärt.

Ska vi då lämna ut telefonnummer (bortser nu från nummer som är s.k. hemliga där svaret är givet) till gärningsmannen så att han eller hon kan komma i kontakt med offret. Kanske den senare absolut inte vill ha någon som helst kontakt med den person som genom brott förorsakat offret lidande.

Men hur ska vi annars göra. Ja, ibland blir juridiken hur enkel som helst då paragraferna läsas för sig, men när verkligheten bjuds in uppkommer problem vars lösning det aldrig står att läsa om i böckerna. Endast det sunda förnuftet kan då vara vägledande, men vad säger ett sådant i den uppkomna situationen.

 

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Brott, Juridik, politik

Byggfällan och Brottmålsadvokat

Inget konstigt att det produceras en massa program om hur byggföretag många gånger medvetet lurar konsumenter. Jämför byggföretaget PEAB:s senaste bortförklaring att det inte är byggfel att det regnar in i det nyrenoverade Kulturhuset i Borås. Kunderna får betala skyhöga belopp och motprestationen är SKIT, som det ofta kostar ännu mer att rätta till än vad det hade kostat om företaget gjort saker och ting rätt från början. Men jag är inte förvånad, även om jag givetvis beklagar alla människor som hamnat och hamnar i klorna på skrupelfria byggare som utnyttjar snälla människors godtrogenhet.

Det är därför skönt att media fokuserar på detta fusk. Kanske ett sådant agerande kan få stopp på de värsta avarterna. Byggfällan är ett av flera program – Arga snickaren är ett annat exempel i samma genre – som hjälper människor. Det lite konstiga i sammanhanget är att TV-teamet anlitar en advokat som i programmet presenteras som brottmålsadvokat. Säkerligen kan den här advokaten (jurist som är medlem i Advokatsamfundet) även en del om tvister, men varför lansera honom som en expert på straffrätt. Att det kan gå fel mellan en privatperson och ett företag har vanligtvis inget att göra med straffrätt. Det senare är ett exempel på en konflikt mellan Staten och den enskilde där Staten utifrån den lagstiftning som finns påstår att visst beteende inte är acceptabelt och därför utgör ett brott. Som reaktion på ett brott finns straff och av det senare finns i Sverige enbart två huvudvarianter, nämligen fängelse och böter.

Då det gäller civilrättsliga eller privaträttsliga sammanhang är den ekonomiskt kompensatoriska reaktionen skadestånd, något helt annat än just straff. Har fel uppkommit i anledning av en tvist är det ingen polis- eller åklagarsak. Då blir det i stället att i förlängningen gå till domstol med en stämningsansökan, varvid den förfördelade vid sin sida kan ha ett ombud, dock inte en brottmålsadvokat.

Bortsett från denna fackanmärkning tycker jag det är hur bra som helst att media fokuserar på problem som rör vanligt folk och som för dem många gånger kan leda till ekonomisk ruin.

 

1 kommentar

Under Brott, Juridik, konsumenträtt, Media, politik, TV-program

Trafikverkets fel !?

Nu har det börjat. Bilar och inte minst människor (bloggen om Fallna kvinnor) åker kane och hamnar tyvärr i diket och kanske på andra mindre lyckade ställen. Igår var tydligen Räddningstjänsten – om jag nu får tro mediauppgifter – riktigt gramse på Trafikverket som inte i tid varit ute och saltat vägarna för att på det sättet undvika alla de avåkningar som kom att ske.

Och störd som jag är av att ha arbetat med juridiken under så många år som det faktiskt är fråga om – ställer jag mig själv frågan (kanske även för andras del) vilket ansvar ett Trafikverk kan ha i ett sammanhang som detta.

Att utkräva ansvar – i så fall blir det väl skadestånd vi snackar om – är nog inte det allra lättaste. Överhuvud taget vet jag inte om vi haft några fall då det gäller en fråga som denna. Problemet är ju framför allt det jag tidigare behandlat i bloggar, nämligen underlåtenhetsförsyndelser. Hela lagstiftningen, i synnerhet den som handlar om straffrätt, synes bygga på aktivt handlande och nu var det alltså fråga om motsatsen. Redan här har vi ett jätteproblem. Sedan förhåller det sig ju vidare på det viset att några direkta avtalsförpliktelser finns inte mellan Verket och de drabbade, även om givetvis skadestånd kan utgå även i annat fall (s.k. utomobligatoriskt skadestånd). Men då krävs det att myndigheten genom sina tjänstemän förfarit på ett bevisligen oaktsamt vis där det kanske även funnits medvållande (för hög hastighet t.ex.) från trafikanternas sida. Och där kommer det in förutom rättsfrågor även beviskrav som åvilar de drabbade.

Usch och fy – vilka problem i vart fall ur en juridisk synvinkel. Politiskt är det nog betydligt enklare. Ett verk som ingen har glädje av kan ju helt sonika läggas ned.

 

Lämna en kommentar

Under Juridik, politik, Väder