Tag Archives: göteborg

Ren glädje

En sådan morgon – även om jag hade uppskattat än mer att den infunnit sig på en fridag såsom igår t.ex. -gör att jag får ett snabbt återfall i bloggandet. Dessutom träffade jag igår trevliga Anette och Knut där Anette påminde mig om att det var ett helt fel beslut av mig att sluta blogga. Men utan att vara kompromisslös har jag nog ändå bestämt mig, men emellanåt återfaller jag givetvis i gamla bloggvanor.

Nu är det trädgårdsrensningsdags. Vi var hela helgen på Lyckorna och det var rensning för hela slanten.Erika var där inne och jag var där ute. Måhända en traditionell könsuppdelning, men värre saker än så lär finnas. Hur som helst blev det fint resultat på alla ställen.

Och sedan kunde jag konstatera att våren hade verkligen kommit till Göteborg då jag idag tidig morgon steg av bussen vid Korsvägen. På vägen mot jobbet hade några små magnolior redan slagit ut sina ytterst vackra blommor. En stämningshöjare minst sagt.

Annars är det förhandling hela dagen och det i ett ytterst känsligt ämne. Men sedan blir det åter att lukta på det som vi benämner vår. Överallt knoppas det och allt som kan ha liv kommer att få det. I en sådan situation är det egentligen bara glädje som finns i kropparna. Vi blir lyckliga och det nästan oberoende av i vilken situation vi annars befinner oss.

Våren kanske för med sig ett jämlikhetsbudskap. Hoppas på det i alla fall.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Synsk ?

Igår skrev jag en blogg om snällhet. I den bemärkelsen att kriminalitet denna helg skulle lysa med sin frånvaro. Nu har ju helgen i och för sig enbart börjat, men nog har jag anledning att le något åt min spådom med tanke på det samtal jag just fick från en idag tjänstgörande domstolssekreterare. Själv låg jag i badet då hon ringde och med glädje i rösten tillkännagav att det med till visshet gränsande sannolikhet (hon uttryckte sig inte alls på det viset) inte skulle bli några häktningsförhandlingar i morgon. En påskafton utan en enda förhandling och det i Sveriges näst största stad. Busarna har måhända läst min blogg och helt enkelt stannat inne där hemma. Eller så förbereder de sig bara.

Hur som helst känns denna långfredag tämligen lång. Nästan som på den tiden då jag själv var barn. Alfred och jag var ute ett tag i snålblåsten för att pryda det gamla päronträdet med påskfjädrar. Det är en tradition som Erika fört med sig och visst blir man glad över lite färg i det i övrigt mycket grå gamla fruktträdet. På julen bär grenarna minst lika färggranna kulor.

Sedan var jag över hos vår blomsterleverantör, Wedbergs. Det är alltid lika trevligt att gå in till dem, snacka lite skit och sedan ta med sig hem några väl valda blommor. Den här dagen räckte fantasin inte till mer än några minipåskliljor vilka därefter kom att pryda den s.k. stora entrén. I övrigt kan jag konstatera att påsken hittills är närmast otrevligt sval.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Tröttsamma hämndkänslor

Egentligen borde det inte vara jag som blir trött av eller på hämndstinna människor. Mer rättvist hade varit – högst min personliga åsikt – om de hämndlystna hade blivit trötta. Men jag betvivlar den tingens ordning och utveckling.

Säkerligen har många personer blivit irriterade, arga eller förbannade över att två ungdomar dömts till ungdomsvård (nu tror jag dessutom att påföljden var kombinerad med såväl ungdomstjänst – oavlönat arbete under ett visst antal timmar – som ett kraftigt skadestånd) för det hemska som för nu ganska så länge sedan kom att utspela sig på Kortedala torg i en av Göteborgs många förorter.

Och visst är det fruktansvärt. En mans liv blev mer eller mindre sönderslaget. Värre kan det knappast bli för ett offer. Men det är ena sidan av myntet. Därmed inte sagt att nu ska hans öde hämnas. Mannen, tyvärr, har råkat ut för något fruktansvärt. Om det råder inga som helst tvivel om.

Men sedan vidtar en rättslig process i vilken ingår ett stort antal komponenter. För det första och kanske det viktigaste är då att få fram någon eller några som bevisligen har gjort sig skyldig till dådet. Ofta föreligger bevissvårigheter då flera är inblandade i en och samma gärning. Tydligen blev det på det viset att domstolen fann två ungdomar övertygade om att ha gjort sig skyldig till en gärning som kom att rubriceras som grov misshandel. Därefter återstår att finna korrekt påföljd.

Nu är det sedan lång tid tillbaks en närmast hävdvunnen regel att unga – i åldersspannet 15 – 18 år – bör hållas borta från våra fängelser. Det är bra. Det återstår då, frånsett sluten ungdomsvård, enbart ungdomsvård (vilken påföljd kan vara hur ingripande som helst) eventuellt i kombination med ungdomstjänst. Och så blev ju också påföljden. Mannen ifråga, offret, gottgörs i görligaste mån med skadestånd.

Ungdomsvården kan kanske bidra till att vad som tyvärr kom att äga rum inte upprepas, åtminstone inte av de nu dömda gärningsmän. Själv ser jag alls inget fel i påföljdsbestämningen. Men då är jag också en man som saknar de hämndkänslor som en del andra medborgare ledsamt nog synes bära på.

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Brott, Juridik

Är Sven helt slut då Bruce är i stan

Jag tror att frågeställningen i rubriken är berättigad. Även om jag inte riktigt vet vad jag själv menar med ”slut”. Kan det kanske ha något med att jag inte längre hänger med där jag verkligen borde vara uppdaterad.

Det hela började för mindre än en halvtimme sedan. En trevlig kollega kom förbi mitt rum och frågade ungefär så här. Går det att se konserten från tingsrättens takterass.

Jag tittade på honom med tom och uttryckslös blick. Kollegan – såg jag – blev förvånad över min oväntade reaktion och hans förvåning blev knappast mindre då jag ställde motfrågan – vilken konsert.

Först då fick jag reda på att Bruce Springsteen, The Boss, var i Göteborg och skulle ikväll ge en sedan lång tid tillbaka fullbokad konsert på Ullevi. Och själv var jag helt omedveten om detta.

Här sitter alltså jag, en gång i tiden (när det nu var) musikaktiv, och har inte den blekaste aning om att intill min arbetsplats – vid snackar om ett fåtal hundra meter – kommer det inom några timmar att braka loss en hejdundrande sommarkonsert med en av vår tids största musikidoler. Om jag säger att det är dåligt av mig kan väl uttalandet i bästa fall klassas som ett understatement.

Eller så får jag förlika mig med mitt öde. Det som jag en gång var intresserad av, nämligen modern musik, är numera ett minne blott. Jag undrar t.o.m. om jag – förutsatt att jag då alltjämt var kvar på tingsrätten – ikväll hade gått upp till takterassen för att gratislyssna. Men efter kollegans upplysning hade jag nog ändå gjort det. Jag gillar ju Bruce och gratis är ju alltid gott.

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv

Trängselskatt; vad gäller

Ibland går det att under en bilfärd ha nästan vilka små diskussioner som helst. Och så var det denna morgon då Erika och jag från Lyckorna till Göteborg tog bilen, för ovanlighetens skull.

Efter ett tag, jag tror att det hela lämpligen nog började då vi började att lukta Göteborgsluft, kom vi in på ämnet trängselskatter. Något som nästa år ska införas här i Götet.

Erika och jag har samma åsikt vad gäller det lämpliga med att genom ekonomiska påtryckningsmedel – läs skatter/avgifter – ändra människors pendelbeteende från att ensamma sitta i sina bilar till att trevligt nog och tillsammans med andra åka kollektivt. Det är ett steg i fullständigt rätt riktning.

Men sedan kom vi in på det här med var de olika betalstationerna är belägna. Min uppfattning – rätt eller fel kan ju kommenteras av eventuella läsare – är att om man som vi någon gång kör raka vägen från Borås (rv 40 och sedan E6) så ska vi inte drabbas av någon pålaga. Erika ville dock inte lyssna på det örat.

Erika försökte även fuska. Hon kollade nämligen i sin mobil och därifrån hämtade hon information gällande lokaliseringen av betalstationerna. En lång uppräkning. Men sanningen att säga blev jag inte mycket klokare.

Jag skulle dock bli ytterst förvånad om även transittrafik typ Borås – Ljungskile skulle drabbas. Men kanske statsmakternas nit har gjort min försiktigt uttryckta åsikt helt felaktig. För det senare fallet blir det i stället Erika som får rätt och det hade ju inte heller varit fel (men dyrt).

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Familjeliv, Juridik, Resor

Kärlek inom räckhåll

Igår var en märklig väderdag. Sol på mig i Göteborg (och där hade jag ingen direkt glädje av den) och gråmulet på Lyckorna där Erika mer än väl förtjänade solens strålar. Men inte ens vädret är särskilt rättvist.

Hur som helst fick jag under gårdagens eftermiddag erfara händelser av direkt motsatt slag. Först kom det in på bussen en dam som blev fly förbannad då hon av chauffören fick reda på att hon inte hade några pengar på sitt resekort. Hon skrek något om att hon fyllt på 300 kr och att det bara inte kunde vara på det viset att en enkelresa från Göteborg till Ljungskile skulle kosta henne 300 kr. Därvidlag håller jag med henne. Men om det verkligen förhöll sig som hon påstod har jag ingen aning om, men vad som hände var att hon i vredesmod lämnade bussen med en svordom som avskedshälsning till bussföraren.

Sedan fick jag erfara en riktigt solskenshistoria. Jag stod där och väntade på anslutningsbuss. På andra sidan fanns en liten kille, kanske mellan ett och två år gammal. Han gick eller tultade med sin morfar alternativt farfar. Plötsligt, närmast från ingenstans, dök pojkens pappa upp på andra sidan. Den lille grabben blev helt överlycklig. Hans lilla godmodiga ansikte lyste i kapp med hans varma känslor inför igenkännandet. Och då jag samtidigt tittade på pojkens pappa (förmodar släktskapet) lyste även hans ansikte på ungefär samma närmast himmelska sätt.

Tänk, en busshållplats med sådan genuin kärlek mellan far och son. Det värmde mer än någon sol kan åstadkomma. På det sättet fick även Ljungskile, allt i likhet med Göteborg, fint och välförtjänt väder.

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Barn, Kärlek, Resor, Väder

Mannen från Kortedala

Jag tror att många av oss fortfarande minns en som jag bedömer det fruktansvärd händelse från i våras. Den ägde rum i centrala Kortedala, inte långt från centrala Göteborg. En man, förtidspensionär, hade kommit till torget för att handla. I sällskap hade han sin hund. Så långt tror jag att alla som har en åsikt om det hela är fullt eniga. Samma enighet finns vad gäller det slutliga händelseförloppet, nämligen att den drygt 60-årige mannen fick sådana allvarliga skador att han hamnade på sjukhus och att har där befunnit sig i koma i flera månader. Lyckligtvis har han nu – mirakulöst är nog det korrekta ordet – vaknat upp ur sitt komatillstånd och såsom jag har förstått nyhetsrapporterande media har han kunnat återvända hem. Förtegenhet finns dock gällande hans nuvarande hälsotillstånd och vilka men han ådragit sig den hemska vårdagen i Kortedala.

Och vad kommer nu att hända. För mig är det svårt att sia om det närmare händelseförloppet. Jag vet bara att då det hela var färskt hölls det häktningsförhandlingar avseende några av de utpekade och för brott anklagade ungdomarna. Vissa blev också häktade, men har säkert därefter blivit släppta av åklagaren. Anledningen till frisläppandet hade nog mest att göra med de utpekade förövarnas låga ålder samt att de av samhället blev omhändertagna på annat sätt än genom kriminalvården.

Hur som helst är det hela givetvis inte över. Den i sammanhanget viktigaste personen – offret/målsäganden – har ju lyckligtvis återkommit till det medvetna livet och kan kanske bidra med sin version av vad som tyvärr kom att drabba honom. Men hur mycket kan en människa egentligen minnas efter att ha råkat ut för en katastrof av detta slag. Ja, frågan hänger för närvarande i luften, alltmedan vi gläds åt att mannens liv gått att rädda.

Lämna en kommentar

Filed under Brott, Juridik, Media