Tag Archives: Arbetsmiljö

Hundliv för människor ?

Förr beskrevs ett eländigt liv som ett hundliv. Egentligen begriper jag inte varifrån uttrycket kommer för hunden lär ju vara människans bäste vän. Förmodligen har vi här lite olika synvinklar på våra fyrbenta vänner.

Men samtidigt tillåter jag mig undra om vi lever i upp-och-nedvända världen. Ta bara de senaste dagarnas sensationsskriverier om häst i maten. Och ibland har det inte bara varit hästar som fått sätta livet till utan ren skit som serverats som något helt annat än vad det verkligen varit. Kanske det är betydligt mer synd om människan än om jyckarna.

I morse hörde jag på radion en intervju med en kvinna som fram till nu i Stockholm har haft ett hunddagis. Och verksamheten hade hon drivit i ett femtontal år. Men nu har myndigheterna tydligen sagt sitt och budskapet är att kvinnan får vackert stänga ned sin verksamhet eftersom hon inte kan erbjuda vovvarna tillräckligt mycket dagsljus. Kvinnan, till synes helt lugn, intervjuades och hon gjorde då en naturlig jämförelse med oss människor. Hur många arbetstagare tvingas inte i sina olika professioner att undvara dagsljuset. Men vem eller vilka har ingripit. Hittills inte så många och skulle någon säga något blir kommentaren säkerligen att människor är både krävande och allmänt sjåpiga. Gäller det däremot hundar blir det annat ljud i skällan.

Nej, det här med ett hundliv bör vi nog skrota som uttryck. Snarare verkar det vara betydligt mer synd om oss tvåbenta varelser.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

”Gör som Du blir tillsagd”

är en tämligen god – om jag själv får ha den åsikten – sammanfattning av de många kommentarer som följt på artikeln om mannen som av Stora Enso blivit varslad om uppsägning för att inte ha följt ledningens uppmaningar att kavla ned sina byxben.

Det är intressant och säkerligen ett uttryck för vår tid vad som sägs i kommentarerna. Om vi i stället hade haft möjlighet att följa kommentarer på 60- och 70-talen om en liknande händelse så hade människors åsikter – kan jag garantera – varit helt annorlunda. Nu däremot är det en konservativ tid vi lever i och om någon betvivlar mitt påstående så är det bara att läsa nätkommentatorernas synpunkter på det hela.

Har företaget bestämt något så är det bara att rätta sig in i ledet. Skulle därvidlag obstruktion finnas så får den anställde kliva åt sidan. Intressant att synpunkter och idéer kan förändras så mycket under så kort tid på en och samma plats.

Att sedan företaget hänvisar till arbetsmiljön är ju närmast givet. För på det viset blir det betydligt enklare att få andra utomstående människors sympati. Men kan det verkligen vara på det viset. Den berörde arbetstagaren har ju arbetat på företaget i många år och inte kan väl företaget under den långa tiden medvetet ha försummat arbetsmiljötänket genom att tidigare inte ha uppmärksammat samt sagt till.

Allt kan ju inte rättfärdigas genom hänvisning till arbetsmiljö. För i så fall riskerar vi nog alla i vår egenskap av arbetstagare att bli utsatta för ett arbetsgivargodtycke som förmodligen inte stannar vid uppkavlade byxben. Och en stilla undran från min sida är om konsekvensen hade blivit densamma med uppkavlade ärmar för ett dylikt beteende har ju annars varit tecken på att vilja ta itu med saker och ting och en sådan arbetstagarnas ambitionsinriktning brukar ju uppmuntras av arbetsgivare som därvid kan skönja en större vinst för såväl företaget som dess ägare.

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Juridik, politik

Hur blir nu vargdebatten ?

Ett tag diskuterades det hejvilt om vargar och deras framfart. En del boskapsuppfödare ville säkerligen ha ihjäl så många vargar som möjligt. Anledningen var och är inte att dessa personer är särdeles hemska till sin karaktär. I stället var och är de beroende av sin tamboskap och varje gång en varg kom på besök blev deras utkomst reducerad med det som vargen förstörde.

Den andra gruppen människor tycker att vargar är de mest underbara rovdjur som de kan tänka sig. Då får absolut ingen skjuta en varg. I stället bör vargstammen aktas så mycket det bara går. Och helst lite till.

Sedan kommer den fruktansvärda olyckan i Kolmården. Självklart blir alla, inte minst de direkt berörda, fullständigt förkrossade. En ung kvinna på sin arbetsplats har blivit dödad av vargarna. Exakt hur olyckan gått till lär vi förmodligen aldrig få veta. Och inget konstigt med det. Här snackar vi om rovdjur som givetvis lyder sin instinkt och vart den leder dem vet nog ingen, inte ens vargarna själva eftersom de, till skillnad från oss människor, inte tänker. Någon förbaskad skillnad ska det givetvis finnas mellan oss människor och de djur, mer eller mindre vilda som finns.

Det som behövs är dock ett annat säkerhetstänkande. Om en fritidsjägare råkar ut för en olycka så kan jag liksom mera förstå det hela, även om det givetvis också är beklagligt. Men att en djurskötare på sitt ordinarie jobb ska drabbas måste vara något som bara inte får ske. Måhända behöver Kolmårdens ledning ett annat säkerhetstänkande än det som helt klart inte fungerade.

 

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Jakt, Media

Arbetsplatsolyckor

Utifrån vad jag hört och sett är jag närmast övertygad om att antalet arbetsplatsolyckor ökat markant de senaste åren Vi kan ju just nu t.ex. läsa om en sådan olycka som lär ha inträffat i Viskafors strax utanför Borås.

Utvecklingen på detta område är att beklaga, men tyvärr inte förvånande. Numera ska nämligen allt göras på minsta möjliga tid. Produktivitet är ordet, dvs att åstadkomma alltmer arbete på allt mindre tid. Och vad blir resultatet av detta.

Jo, vanligtvis att produkten inte blir särskilt bra. Samt inte minst att den eller de som gör arbetet alltid känner sig stressade. Och hur kul är det att arbeta under sådana förhållanden. Inte konstigt att utbrändhet är dagens gissel. Till detta kommer att om arbetstempot är uppskruvat blir risktagandet större. Vi riskerar såväl att bli sjuka som att skada oss på arbetet. Då det sedan gäller arbetsskador finns det därvidlag säkert ett stort mörkertal. Många fysiska åkommor blir upptäckta (givetvis inte alla såsom mag- och ryggproblem samt inte minst ständigt molande huvudvärk), men hur blir det med det som kan benämnas psykiska.

Arbetsmiljöverket och verkets anställda gör säkerligen allt de kan för att se till att arbetsmiljön blir så bra som möjligt på de olika arbetsställena i landet, men med myndighetens knappa resurser går det givetvis inte att hinna med allt. Kanske även Arbetsmiljöverket med underorganisationer borde undersökas utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.

Eller som det gamla uttrycket säger. Som man bäddar får man ligga. Men tyvärr är det mannen/kvinnan i produktionen som får ta smällarna. Längre upp i hierarkin finns skyddsnät av helt annat slag.

1 kommentar

Filed under Arbetsliv, Juridik, politik