Tag Archives: Arbetsdomstolen

Det här med bemanningsföretag

Det är bra att V-ledaren tagit upp det här med bemanningsbranschen. Det om något kan leda till en arbetsrättslig debatt som kan sätta fokus inte minst på ungdomars problem (som jag ser det) gällande arbetsmarknaden. Och därtill kan det samtidigt diskuteras en del domar som den senaste tiden kommit från den prejudikatbildande Arbetsdomstolen.

Ibland – då jag lyssnar till politisk retorik – får vi åhörare uppfattningen av vad som sägs att det i Sverige är oerhört synd om arbetsgivaren/företagaren. Själv har jag aldrig förstått varför det skulle vara så synd om den som bestämmer. För gång på gång betonas i andra sammanhang (t.ex. från förutnämnda Arbetsdomstolen och i den juridiska facklitteraturen) att det som alltid gäller är arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Och självklart kan arbetsgivaren organisera arbetet på sådant sätt att det uppstår s.k. arbetsbrist (ett också missledande uttryck) inom viss eller vissa delar av företagsverksamheten. Och arbetsbrist är saklig grund för uppsägning. Därtill en grund som inte får överprövas av domstol. Enbart arbetsgivaren bestämmer.

Till detta ska läggas den för arbetsgivaren ytterst behagliga konstruktionen med bemanningsföretag. Tänk bara att ringa efter någon så kommer denne någon för att utföra arbete. Och skulle sedan inget mer arbete finnas så blir det för den anställde att försvinna. Snacka om daglönare. Och ungefär på det viset har många ungdomar det. Finns det arbete i överflöd på någon hamburgerrestaurang så blir det att jobba i sitt anletes svett, men skulle arbetet någon gång tryta blir det ingen tid för vila utan i stället att utan ekonomisk ersättning vända hem.

Det där med solidaritet; vart tog den ”svordomen” vägen. En debatt är både efterlängtad och nödvändig.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Juridik, politik

Rakad pung – en livsstil

För numera ett antal år sedan satt jag där i fåtöljen och slötittade på ett som jag bedömde udda TV-program som handlade om hår i alla dess former. Ytterligheterna representerades nog av den man som fällde repliken som utgör bloggrubriken samt en kvinna som verkligen levde upp till beteckningen Skäggiga damen.

Allt var egentligen ganska så löjligt, men tankarna på programmet återkom igår då jag läste den utmärkta facktidskriften Lag och avtal med underrubriken Total koll på arbetsrätten.

Under kapitelrubriken Nya drogtesterna: Håret avslöjar allt kunde jag läsa om ett bussföretag i Stockholmstrakten som av sina arbetssökande kräver att de för att bli antagna till jobbet skickar in en analys av sitt hår. Först trodde jag att det var ett skämt, men alls icke. Anledningen till det hela är att håret, som växer ungefär en (1) cm i månaden, avslöjar om man de senaste månaderna (3 cm hår närmast skalpen möjliggör kontroll gällande de senast tre månaderna) tagit någon form av narkotika såsom amfetamin, kokain, cannabis eller vad det nu kan vara. För de skalliga blir det att ta hår från annan del av kroppen. Och för de helt hårlösa återstår nog enbart att söka sig till annan potentiell arbetsgivare. Bussföretaget krävde sedan av sina redan anställda salivprov (i samma syfte) vart fjärde år.

Ja, det här med integritet. Hur var det nu man stavade till det ordet. Kanske det är dags för lagstiftaren att komma med något som ofta diskuteras och redan behandlats av Arbetsdomstolen i några fall, men som ännu inte lett till några författningsbestämmelser. Men att en anställning skulle hänga på håret trodde jag inte ens i min mest levande fantasi. Så är det dock.

 

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, Juridik, politik, TV-program

Sluta krångla !

Min uppmaning i rubriken riktar sig nog till alla, inklusive mig själv. Dock tycker jag nog att jag för egen del försöker göra saker och ting så enkla och praktiska som möjligt, men självklart fallerar även jag. Nej, min uttryckliga uppmaning riktar sig nog framför allt till andra beslutsfattare av diverse lönegrader. För jag är totalt övertygad om att det förekommer en massa onödigt arbete som enkelt skulle kunna skippas utan att rättssäkerheten för den skull riskeras.

Anledningen till dessa mina tankegångar är dikterade framför allt av ett fall från Arbetsdomstolen (en specialdomstol inom arbetsrättens område) som jag helt nyligen kom att läsa. I domen finns en lång redogörelse för en kostnadsräkning som ett ombud kommit att lämna in. Jag vet inte hur många rader som ägnas detta samt att domstolen därefter kommer fram till något. Inte heller vet jag hur lång tid det tagit för domstolen just i detta fallet att reda ut det hela, men jag tror inte att det gjorts i en s.k. handvändning. Och jag frågar mig – vad är detta för dumheter egentligen.

Det händer givetvis titt som tätt att fel insmyger sig på olika ställen. En advokat kanske summerar fel eller gör någon annan lite galen räkneoperation. Men inte skulle jag väl belasta domen med sådant som jag skulle vilja benämna trams. I stället ringer jag vederbörande, gör en anteckning om det hela på själva kostnadsräkningen och därefter är allt utrett. Ingen kan påstå att ett sådant förenklat förfarande åsdosätter några rättssäkerhetsregler.

Alltså – sluta krångla. Det är bättre att vi myndigheter lägger ned mer tid på väsentligheter. Vi är ju faktiskt avlönade av skattebetalarkollektivet.

Lämna en kommentar

Filed under Arbetsliv, politik