Kategoriarkiv: utbildning

Tappad luft ?

Eftersom vi alla behöver luft för att kunna andas så är det på intet vis bra att tappa andan eller för den sakens skull tappa luft. Och just nu känns det ungefär på det viset. Kanske den återkomna förkylningen bidrar till detta.

För mig som Bt-bloggare går jag nu in på sista veckan och vad som sedan ska hända vet jag inte riktigt. Kanske jag på WordPress fortsätter i något lugnare tempo, ett tempo som jag redan börjat anamma. Vad Bt tänker hitta på har jag ingen susning om, men glad hade jag blivit om nya fräscha krafter hade tagit vid.

Jag tror nämligen att bloggen som fenomen är viktig. Människor behöver nämligen bjuda på sig själva dels som yrkesmänniskor dels som privatpersoner. Om man som jag skriver lite från det arbetsområde där man hör hemma så blir det också lite enkel folkbildning sett utifrån ett praktiskt perspektiv. Och det om något är viktigt.

En sak är nämligen vad som står i mer eller mindre lärda böcker och hur det ser ut i verkligheten. För egen del blev det ett abrupt uppvaknande när jag några år efter avslutad utbildning upptäckte den sanningen. Därefter har den gång på gång bekräftats.

Bloggen och andra sociala medier – även om de i framtiden kanske tar sig andra former – är här för att stanna. Och det är jag glad för. Bloggen, som jag skrev någon gång för numera många år sedan, minskar nämligen avstånden människor emellan och på det viset blir den ett betydelsefullt instrument i fördjupningen av den ack så viktiga demokratin. Bättre betyg än så kan knappast lämnas.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, utbildning

Varför svinar så många så mycket ?

Egentligen förstår jag inte varför det har blivit som det nu har blivit. Och då åsyftar jag de representationskostnader (om vi nu väljer den samlingsbeteckningen) om vilka vi har kunnat läsa den senaste veckan (eller var det veckorna).

Det började med det för mig föga bekanta Tillväxtverket och alla de skattepengar som man där använde för att som de nog själva såg det ha ”lite sköj”. Och självklart ska medarbetarna ha det bra och kanske även roligt, men måste det kosta så förbaskat mycket. Jag är närmast säker på att några av festdeltagarna vid ett och annat tillfälle även klagat över det höga skattetrycket i Sverige samtidigt som personerna själva frossat i skattekronor. Fattar de ingenting alls ? Eller har makten på något obegripligt sätt förblindat dem. Och vad sägs om ord som etik och privatmoral.

Verkschefen fick gå. Annie Lööf hade nog inget val. Men det dröjde inte länge innan även Centerledaren vid närmare genomlysning också hade svinat. Alltså den som höll räfst och rättarting var inte alls bättre än Lugnet själv. Tar det hela aldrig slut.

Och som lök på laxen kom det så fram en stiftelse som har det vällovliga syftet att främja vetenskap inom framför allt områdena teknik och natur. Men en hel del pengar – alltid snackar vi för gemene man obegripliga miljoner – har man i stället festat upp. Smörjt kråset riktigt ordentligt och det än en gång på skattebetalarnas bekostnad.

Nu får det väl för tusan vara nog med dumheter. Eller kan det vara så illa att de som borde förstå bättre inte begriper ett dyft förutom begrepp som rofferi och egenvinning.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Juridik, Media, politik, utbildning

Är livstidsstraffet verkligen livstid ?

Ibland får jag i föreläsningssituationer undrande frågor om livstidstraffet verkligen finns. Frågan ställs vanligtvis med undran i rösten, ibland åtföljt av kommentaren att ingen har väl hela livet suttit kvar i fängelse.

Helt nyligen har – såsom bl.a. BT publicerat – domen kommit gällande ett mördat äldre lantbrukarpar i Långared. Och påföljden för de tilltalade blev just livstidsstraff. Så visst kan vi nog med säkerhet slå fast att påföljden finns.

Då det gäller själva livstidsstraffet så är det exakt som det låter. Det finns ingen yttersta tidsfrist; påföljden är helt enkelt tidsobestämd. Det i sin tur får som konsekvens bl.a. att någon villkorlig frigivning kan inte heller aktualiseras. Förr gällde att den enda möjlighet till avkortning av straffet livstids fängelse var att genom Regeringens försorg få nåd. Denna möjlighet kvarstår. Men nu finns det ytterligare en möjlighet och det är att efter ett visst antal år få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff från vilket den dömde sedan kan bli villkorligt frigiven. Av någon för mig helt okänd anledning är det Örebro tingsrätt som enda förstainstans som har hand om detta förfarande där från media kända personer såsom Ausonius och Flink dykt upp.

Så vi kan nog en gång för alla slå fast. Livstidsstraffet lever vidare. Dock ska det, allt enligt praxis från Högsta domstolen, användas med viss försiktighet och enbart för – om uttrycket tillåts – kvalificerat (läs extra grymt) uppsåtligt dödande. Och gällande det senare ansåg Alingsås tingsrätt tydligen att så var fallet i det mål som där helt nyligen avgjorts. Förmodligen lär målet överklagas med möjlighet för hovrätten att också ha sin åsikt om vad som förevarit och hur det juridiskt ka bedömas.

Lämna en kommentar

Under Brott, Juridik, utbildning

Sluta jiddra !

För några veckor sedan var det en nämndekvinna (ni vet – lekmannadomare – vars värdefulla arbete jag i vått och torrt brukar försvara) som frågade mig ungefär så här. ”Sven, vad menas egentligen med ordet jiddra”.

För mig är ordet lite av kåkslang och kan lämpligen översättas med krångla eller djävlas med. Så finns rubriken till bedömning blir det nog lämpligt att översätta den med att man ska sluta upp med något och det måhända så fort som möjligt (i värsta fall kanske smockan hänger i luften).

Och även om jag kanske inte själv använder mig av begreppet så skulle jag kunna tillämpa det på vissa juristers sätt att uttrycka sig såväl i tal som skrift. Genom att använda märkliga begrepp – ibland t.o.m. latiniserade sådana – drar man nämligen, ibland utan att de själva märker det, något av löjets skimmer över andra jurister samt över juridiken i stort (det senare mer än det förra att beklaga).

Juridik är som jag själv ser det levnadsregler. Med nödvändighet är reglerna vanligtvis ytterst abstrakta. Ibland är det onödigt (lagstiftaren uppmanas då av mig att sluta jiddra) abstrakta, men då ankommer det på oss jurister att förklara dem på ett sådant sätt att alla andra som inte fått förmånen att läsa i Uppsala eller ligga i Lund kan förstå det hela och även kunna applicera bestämmelserna på den många gånger ytterst konkreta verkligheten.

Här kan nämligen väl passa in det gamla uttrycket det dunkelt sagda (uttryckta) är det dunkelt tänkta. Alltså som en uppmaning till alla dem som känner sig träffade. Sluta jiddra och snacka så att ”vanligt” folk begriper vad ni säger. Då, men först då, återfår juridiken sin rättmätiga status som en ytterst viktig komponent i samhällsbyggandet.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Juridik, politik, språk, utbildning

S E M E S T E R

Det är något guldkantat med rubrikordet. Måhända inte för alla (tyvärr), men för oss som arbetar är det arbetsuppehåll som kallas semester minst sagt guld värt. Tänk bara att inte behöva göra nästan någonting och ändå få betalt. Därtill lite mer betalt än annars med beaktande av det semesterpåslag som vi är berättigade till.

Snart är det för egen del semester. I morgon är det studentavslutning för Alfred (av mig ofta benämnd Lilleman) och han är därefter fri från det som betraktas som närmast obligatorisk skolgång i Sverige. Klockan 11 springer han ut och har säkerligen sin vita mössa käckt på huvudet eller minst lika käckt i handen. Med Alfred vet man nämligen aldrig riktigt.

Själv har jag också tagit ledigt. Fattas bara. Och som om inte detta skulle vara nog passar jag på att ta en veckas semester. Erika och jag – även om ledigheten även för oss är mycket viktig – har aldrig några bestämda planer på vad vi måste göra. För semester bör väl vara en tid utan måsten. Att det sedan kommer att göras – hur kul är passivitet – en hel del är jag närmast övertygad om. I det avseendet är Erika en fantastisk idéspruta.

Att det sedan inte blir några fantastiska resor till exotiska länder gör oss alls ingenting. I stället har vi detta året valt att renovera en del i Lyckorna och som alla vet är ju sådant arbete inte helt gratis. Men sedan blir det också extra fint och då är det än mer njutningsfullt att vara där.

Alltså – avslappning i alla avseende är det som står på programmet härnäst.

1 kommentar

Under Arbetsliv, Familjeliv, politik, Skola, utbildning

Studentbal – fördomsfull, jag ?

Idag var jag lite sen till jobbet. Natten hade ju tillbringats på TV-soffan (se tidigare blogg av idag) och det kanske bidrog till att jag denna morgon var en s.k. slow starter. Sedan skulle det köpas biljett också. Hur som helst var jag på rullande hjul i och med bussen med avgång 07.30.

Till min förvåning såg jag att en trevlig kvinnlig åklagare från Borås (hon är i flyttagen till Götet)  också lämnade samma buss då vi vid den provisoriska hållplatsen i Göteborg släpptes av. Denna morgon, såsom många gånger tidigare, slog vi följe den halva kilometer som vi har från avstigningsplatsen till våra respektive arbetsplatser.

Av någon anledning kom vi då att tala om studentbal. Hennes dotter skulle tydligen på en sådan ikväll och dottern var minst sagt förväntansfull. Lät både trevligt och angenämt. Samtidigt jämförde jag – naturligt nog – med Alfred och att han valt att inte gå på balen. Han var långt ifrån ensam i sitt ställningstagande. Säkerligen var det ingen markering från Alfreds sida. Han och hans kompisar hade helt enkelt ingen lust.

Är detta kanske en grej som skiljer killar från tjejer. Som en modern människa ska jag givetvis säga att detta har alls inget med kön att göra. Det varierar enbart från person till person. Måhända kan det vara sant, men jag undrar ändå. Det här med dans – är det måhända inte alltjämt på det viset att tjejer/kvinnor tycker det är roligare att göra sig fina, än vackrare än vad de redan är och kröna det hela med en bal.

Ja, jag vet inte riktigt. Men jag har mina dubier, fördomsfulla eller inte.

Lämna en kommentar

Under Borås, utbildning

Bra blir bättre, dålig blir sämre

Då och då kommer det rapporter av närmast larmkaraktär från skolans värld. Vi kan läsa om många unga människor som hoppar av skolan redan under grundskolan och många som avverkar alla nio åren lämnar den obligatoriska skolan utan att ha godkänt i ett enda ämne. Även om ordet katastrof känns något väl dramatiskt så är detta givetvis långt ifrån ett drömscenario. De berörda ungdomarna kan få det hur jobbigt senare i livet eftersom de så ska konkurrera med andra ungdomar vilka teoretiskt lyckats betydligt bättre.

Det verkar som om samhället riskerar att brytas av om inte på mitten så i vart fall någonstans. Och under mina mörkaste (men väl korta) stunder tror jag att makthavare på riksplanet är väl medvetna om detta och ändå gör de inget åt det. Tänk om det – hemska tanke – t.o.m. är eftersträvat av dem som sitter vid maktens köttgrytor.

Själv har jag märkt lite av detta under de senaste åren. Och då bör ju tilläggas att de ungdomar som jag möter är ändå de som är lyckade. De har ju kommit till en högskola och det är en miljö som ligger långt bort från den där det saknas betyg från grundskolan. Och detta till trots har jag under de senare åren märkt en enorm skillnad på tentor mellan de duktigaste och de poängmässigt sämsta studenterna. Den första gruppen är hur duktig som helst, men den senare tenderar att gå i helt motsatt riktning.

Måtte det bli en politisk ändring på detta. Om inte kommer inte samhället att kunna hålla samman och vi får ett samhällsklimat som i vart fall skrämmer mig.

Lämna en kommentar

Under politik, Skola, utbildning