Kategoriarkiv: Skola

Min bästa belöning

Snart har jag undervisat i 30 år vid Högskolan i Borås. Jag har haft förmånen att få vara med på en fantastisk resa. Hur ett litet lärosäte utvecklats till ett campus som säkerligen när som helst och med framgång kan ta upp kampen med betydligt mer ärorika läroställen. Även om jag ibland också blivit och blir högst förbannad på Statsmakten då man styvmoderligt behandlar högskolan vad gäller ekonomisk tilldelning. Högskolan är nämligen oerhört viktig för Borås med omnejd, men framför allt för studenterna som där kan få den utbildning som gör dem nyfikna, ifrågasättande och vetgiriga för kanske resten av livet. Eller ta bara den här hsitorien som är hur sann som helst.

Igår hade jag som vanligt några brottmål. Den här gången satt jag med en notarie som jag vanligtvis inte sitter med. Anledningen var att jag just igår hjälpte en annan avdelning med att som vi brukar kalla det avverka mål.

Christopher som han heter tillhör gruppen duktiga och trevliga unga jurister vilka vi under vanligtvis två års tid får nöjet att arbeta med i deras egenskap av notarier. Vi satt där och småpratade mellan förhandlingarna.

Plötsligt sa Christopher ungefär så här. ”Du känner väl knappast igen mig”. Han hade tyvärr helt rätt. Och då berättade Christopher att för ungefär tio år sedan hade han läst för mig i Borås och efter den kursen blev han så intresserad av juridik att han började på juristprogrammet. Tänk – kanske jag bidrog till att han blev inspirerad, något han själv också uttryckte.

Just då får jag den bästa arbetsmässiga belöningen en människa kan få. Sådant värmer.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Borås, Juridik, Skola, Vardagsliv

Spetsutbildning

Lokalt har det uppstått en politisk debatt angående det här som rubriken rör. På ena sidan finns i vart fall av socialdemokrater framförda negativa inställningen till just detta och som motpol finns representanter för borgerliga partier vilka så sent som idag i Bt framfört en betydligt mer positiv syn på det hela.

Det är givetvis bra att underlätta för unga människor som redan är bra på något att bli ännu bättre. Risken finns ju annars att de som är duktiga lätt tappar motivationen om undervisningen läggs på en nivå som inte stimulerar de som redan kan. Och det är ju givetvis trist inte bara för den enskilde individen utan i förlängningen även för samhället som stort eftersom man på det sättet kan gå miste om en begåvningsresurs som annars skulle ha kunnat tillföra samhället i stort det som då eventuellt behövs.

Men sedan har vi den andra sidan. I mångt och mycket uppfattar jag samhället idag som ett samhälle där tesen är att envar ska satsa på sig själv (och kanske i värsta fall skita i andra). Det här har mer och mer kommit att accentueras och själv är jag något oroad över utvecklingen. Var, t.ex., tog den där solidariteten vägen. Har den måhända ersatts av elitismens lov.

Jag kan därför mer än väl förstå vänsterblockets avoga inställning. Socialismen – ett ord som får många att se rött (?) – har nämligen solidariteten som grundbult med budskapet att samhället i görligaste mån ska hållas ihop av en anda som kännetecknas av att de starka och duktiga ska hjälpa dem som har det betydligt svårare. Att då i stället satsa på dem som redan har ett försprång (ibland kan det röra sig om flera sådana) känns föga passande utifrån det idéarv som jag själv anammat och bekänner mig till.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Barn, Borås, Skola

Vilken tur att jag som ung inte hade Facebook

Tur, kanske någon utropar.  Om man som jag är född 1951 så hade jag inte ens en sportslig chans att på den tiden skaffa mig ett Facebookkonto, men egentligen är det just vad jag menar. Med den teknik som finns idag kan jag – om jag nu önskar det – göra mig själv till en offentlig anslagstavla och det på ett både enkelt och snabbt sätt. Sedan är det dags för exponering och hur bra är egentligen det sistnämnda.

Förhoppningsvis förhåller det sig på det viset – åtminstone är det så för mig – att med stigande ålder erhåller man en livsinsikt som bidrar till att livet i relation till andra människor blir av ett annat slag än som det tedde sig då man var ung och inte hade det som genom åren förvärvas. Ibland kan detta vara att beklaga, men så är det ändå.

Unga människor, som givetvis vill synas och profilera sig, kan i sin nit att göra detta lägga ut intima uppgifter om sig själva vilka de vid närmare eftertanke aldrig borde ha gjort. För har det privata en gång publicerats så är det, om inte för evigt så för mycket lång tid allmängods. Och hur kul kan det vara.

Jag minns en gång en kille som i skolan gick under beteckningen Spydde. Anledningen var att han just hade spytt i skoltrappan vid något olyckligt tillfälle. Nästan alla 800 på skolan kände till hans öknamn, men med den teknik som vi har idag hade han säkerligen i hela staden varit känd som just Spydde. Måhända inte det roligaste, i vart fall inte för honom själv.

 

Lämna en kommentar

Under Barn, Familjeliv, Skola, Vardagsliv

Jag gillar sand i sängen

Min utveckling – jag talar nu inte om personlig mognad – har varit ett ogillande av knäckebrödssmulor i sänghalmen till ett gillande av sand på den plats där vi vanligtvis tillbringar den i bästa fall vederkvickande sömnen. Och jag undrar jag varför det blivit så här. Kanske sanden ger positiva associationer av bad, sommar och allmän lättja.

Sängen på  Lyckorna har den senaste veckan vuxit något helt enormt. Då Erika är här känns bädden tämligen trång, men med hennes frånvaro har den alltså tagit helt annan dimension. Men jag ska konfrontera Erika med hennes vanliga påstående att jag ofta rullar omkring i sängen. Tror inte att det är sant för när jag nu de senaste morgnarna vaknat har jag lätt kunnat konstatera att jag verkligen hållit mig på min kant. Och varför skulle det vara annorlunda nu jämfört med annars.

Vaknade strax innan 09. Kände mig inte riktigt utsövd, förmodligen beroende på att jag under den gångna natten drabbades av törst vilken jag oklokt nog släckte med hallonläsk. Glada, närmast överlyckliga blev säkert tandtrollen.

Himlen – kunde jag snabbt konstatera – var än en gång molnfri. Helt underbart, men samtidigt tyckte jag just då riktigt synd om Erika. Idag tentar hon nämligen och för egen del är livet bara lek med första badet före kl 10.

Ja, inte är livet särskilt rättvist. Men det vet vi nog alla.

1 kommentar

Under Familjeliv, Fritid, Hälsa, Skola, Väder

S E M E S T E R

Det är något guldkantat med rubrikordet. Måhända inte för alla (tyvärr), men för oss som arbetar är det arbetsuppehåll som kallas semester minst sagt guld värt. Tänk bara att inte behöva göra nästan någonting och ändå få betalt. Därtill lite mer betalt än annars med beaktande av det semesterpåslag som vi är berättigade till.

Snart är det för egen del semester. I morgon är det studentavslutning för Alfred (av mig ofta benämnd Lilleman) och han är därefter fri från det som betraktas som närmast obligatorisk skolgång i Sverige. Klockan 11 springer han ut och har säkerligen sin vita mössa käckt på huvudet eller minst lika käckt i handen. Med Alfred vet man nämligen aldrig riktigt.

Själv har jag också tagit ledigt. Fattas bara. Och som om inte detta skulle vara nog passar jag på att ta en veckas semester. Erika och jag – även om ledigheten även för oss är mycket viktig – har aldrig några bestämda planer på vad vi måste göra. För semester bör väl vara en tid utan måsten. Att det sedan kommer att göras – hur kul är passivitet – en hel del är jag närmast övertygad om. I det avseendet är Erika en fantastisk idéspruta.

Att det sedan inte blir några fantastiska resor till exotiska länder gör oss alls ingenting. I stället har vi detta året valt att renovera en del i Lyckorna och som alla vet är ju sådant arbete inte helt gratis. Men sedan blir det också extra fint och då är det än mer njutningsfullt att vara där.

Alltså – avslappning i alla avseende är det som står på programmet härnäst.

1 kommentar

Under Arbetsliv, Familjeliv, politik, Skola, utbildning

Bra blir bättre, dålig blir sämre

Då och då kommer det rapporter av närmast larmkaraktär från skolans värld. Vi kan läsa om många unga människor som hoppar av skolan redan under grundskolan och många som avverkar alla nio åren lämnar den obligatoriska skolan utan att ha godkänt i ett enda ämne. Även om ordet katastrof känns något väl dramatiskt så är detta givetvis långt ifrån ett drömscenario. De berörda ungdomarna kan få det hur jobbigt senare i livet eftersom de så ska konkurrera med andra ungdomar vilka teoretiskt lyckats betydligt bättre.

Det verkar som om samhället riskerar att brytas av om inte på mitten så i vart fall någonstans. Och under mina mörkaste (men väl korta) stunder tror jag att makthavare på riksplanet är väl medvetna om detta och ändå gör de inget åt det. Tänk om det – hemska tanke – t.o.m. är eftersträvat av dem som sitter vid maktens köttgrytor.

Själv har jag märkt lite av detta under de senaste åren. Och då bör ju tilläggas att de ungdomar som jag möter är ändå de som är lyckade. De har ju kommit till en högskola och det är en miljö som ligger långt bort från den där det saknas betyg från grundskolan. Och detta till trots har jag under de senare åren märkt en enorm skillnad på tentor mellan de duktigaste och de poängmässigt sämsta studenterna. Den första gruppen är hur duktig som helst, men den senare tenderar att gå i helt motsatt riktning.

Måtte det bli en politisk ändring på detta. Om inte kommer inte samhället att kunna hålla samman och vi får ett samhällsklimat som i vart fall skrämmer mig.

Lämna en kommentar

Under politik, Skola, utbildning

Sjung om studentens lyckliga …..

Kanske en av de mest och lättast igenkända sångerna som vi har på svenska. Och gammal är den dessutom. Och jag tror att mycket av populariteten har att göra med den glädje som visas just runt studenten dels för den som då lämnar gymnasiet dels för att vädret vid denna tid där vi just nu befinner oss är otroligt skönt. Jag vet att en del då snabbt vill göra gällande att vi idag, den första sommarmånaden, har ganska så kallt, men om det nu känns så kommer känslan snabbt att förändras till det bättre. Tänk bara på det fantastiska ljuset som vi har såväl morgon- som kvällstid.

Annars är det här med studenten lite märkligt. Om jag missminner mig avskaffades studenten som sådan redan 1968, men det var tydligen enbart på pappret. Den vita (till skillnad från den grå realmössan) har levt kvar och är minst lika populär idag som den var då studentexamen som sådan alltjämt fanns kvar. Även ordet studenten lever kvar i var och varannans mun.

Går vi sedan ut på stadens gator kan vi inte bara höra rubriksången och ett allmänt tjoande. Nej, många snygga bilar – ofta öppna sådana – passerar förbi med glada (och ibland något rusiga) ungdomar som på ett solidariskt sätt vill dela med sig av sin glädje till oss andra.

Det är en helt underbar tid där jag faktiskt är glad för att studenten på något märkligt folkligt sätt lever kvar även om den egentligen för ack så länge sedan gick i graven.

Lämna en kommentar

Under Fritid, Skola, Traditioner, utbildning

Att slå barn

Slå är ett obehagligt ord. Aga är än värre. Den senare termen känns nämligen som hårdare och därmed än mer kränkande för den utsatte. Till detta kan nog läggas att aga känns mer systematiskt än just de tre bokstäverna slå.

Hur som helst kunde jag i dagens Metro läsa om två kommenterade domar, en från hovrätt och en annan från Högsta domstolen. Båda avgörandena var hämtade från skolans värld och andemeningen i artikeln, som i sin tur kommenterades av någon psykologisk expert, var nog den att domstolsavgörandena öppnade upp för att skolbarn i framtiden riskerade att få utstå lite av hugg och slag från såväl lärare som rektorer. Kan det då verkligen vara på det viset.

Och mitt snabba svar på den frågan blir att det tror jag inte alls. Det där med skolaga lämnade vi bakom oss 1958 och någon återgång till det som var kommer inte att ske. Till stöd för detta mitt kategoriska uttalande kan jag som exempel ta några avgöranden från Arbetsdomstolen. Den instansen, som specialdomstol, avgör arbetsrättsliga tvister och där går det att läsa (www.arbetsdomstolen.se) om fall där våldsutövande lärare (det har därvidlag räckt med en utdelad örfil) närmast omedelbart få läma sin anställning. Så det så.

Sedan går det nog att förstå att ibland kan det även i skolmiljö uppkomma ordningsstörande beteende. Och som en sista utväg bör väl då de som ansvarar för miljön ha någon möjlighet att leva upp till det ¨åtagande som följer med tjänsten. Annars vet jag faktiskt inte hur det skulle komma att se ut. Så det så.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Barn, Brott, Juridik, Media, Skola

Professorer och/eller folket

Jag påstår inte att akademiska toppar (läs professorer) och gemene man står i motsatsförhållande till varandra, men visst kan det förhålla sig på det viset. Tanken flög genom huvudet på mig då jag i dagens BT kunde läsa en artikel om att snart ska det vid Högskolan i Borås installeras det största antalet professorer någonsin fram till nu gällande tidpunkt. Och inget fel i det, men …..

Fr.o.m. kalenderåret 2013 kommer det inte att ges några fristående (enstaka) kurser alls vid Högskolan i Borås. Måhända är det sak samma vid andra lärosäten, men det är en ytterst klen tröst för de lässugna.

Själv har jag inte gett upp hoppet om att undantag ska ges för juridisk översiktskurs och vi får väl se hur det blir med denna min ”kamp”. Det här med inga kurser för ”vanligt” folk känns hur konstigt som helst. De ”små” högskolorna – till vilka Borås hör även om antalet studenter ökat högst markant – kom till för att minska avståndet mellan vanligt folk och den akademiska världen. Avstånd kan nämligen avhålla icke läsvana från att börja läsa. Och i det sammanhanget lanserades olika kurser, många i ekonomi och en del andra i juridik. Detta var ett framgångsrecept, som nu av Statsledningen (läs minister Björklund) tydligen ska strypas. Och ändå hör jag högskoleledningen säga att ekonomin i Borås är hur bra som helst.

På något sätt får jag inte det hela att gå ihop. En massa professorer – kan det vara (en något elak tanke) ett lillebrorskomplex i förhållande till de traditionella universiteten. Liten vill bli stor.

Men det skulle då vara ytterst trist om man under den resan glömde sin ursprungliga uppgift att verka för människorna i den bygd där högskolan är satt att verka. Eller kan det kanske vara så illa att vi alla befinner oss i en elitistisk samhällsutveckling där akademiska titlar (och givetvis andra titlar) vid medelstilldelningen väger betydligt tyngre än antalet studieintresserade vuxna utan titlar.

Eller så är det kanske inom staten såsom inom kommunerna. Olika konton för olika företeelser.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Borås, Juridik, politik, Skola

Gud är god !

Ibland tycker jag att vi drar vissa företeelser till en ytterlighet som gör att vi (min bedömning) känns löjliga. Och i mitt stilla sinne undrar jag över hur andra länders invånare uppfattar våra tilltag. Jag tror att de bedömer oss som minst sagt märkliga.

Jag kunde i den morgontidiga BT idag läsa att vid en närmare kontroll av Borås kristna skola så hade granskaren slagit ned på inte bara bön utan också på att det lärdes ut att Gud är god. Anmärkningarna var dikterade av den tämligen nya skollagen, även om det också försiktigtvis påpekades att det på området inte fanns något vägledande (prejudicerande) fall.

Men vad är det här för dumheter. Jag vet inte hur många gånger jag själv uttryckt mig ungefär som så att Gud är god. Begreppet Gud kan väl få stå för allt som är gott och det helt oberoende av vilken religion man som enskild individ bekänner sig till.

Och vad är det nu för fel på bön. Det är ju en kristen skola där givetvis det kristna temat dominerar. Om man sedan ska acceptera religiösa skolor är en annan sak. Men nu har vi faktsikt den här skolan och då blir det väl lämpligt att man där undervisar utifrån det som för skolans existens är det grundläggande, nämligen den kristna tron och de därmed grundläggande värdena. Kanske även detta har varit avgörande för föräldrarnas val av skola.

Tillåt mig alltså frågan utifrån det nu sagda – Håller vi på att bli helt stolliga ?

 

2 kommentarer

Under Barn, Borås, Juridik, politik, Skola, Traditioner