Kategoriarkiv: politik

Det blev nog inte bättre

Under en tid – vi snackar om några år – satt jag som vice ordförande i stadens socialnämnd. Det var en ganska så omtumlande tid. Politiska åsikter bröts mot varandra och diskussionens vågar var ibland av närmast tsunamikaraktär. Samtidigt var det givetvis en högst givande period i mitt liv, eftersom jag tillsammans med framför allt partikamrater gavs en möjlighet att framföra åsikter även om de av den då rådande politiska majoriteten sällan bejublades. Men fokus var de som i stort som smått hade och tyvärr alltjämt har det inte ens ekonomiskt drägligt i vårt samhälle.

Idag i Bt kunde jag i likhet med alla andra läsa att de hemlösas situation har på intet sätt förbättrats. Det har snackats och lovats en hel del, men det där med verkstad har tydligen aldrig inträtt. Det är trist, på gränsen till tragiskt. Jag vill i det sammanhanget påstå att den tidigare socialnämnden i vart fall hade de hemlösas utsatta position väldigt ofta på dagordningen. Till slut kom det att ordnas ett hus eller del av ett hus på gamla Varbergsvägen, men beroende på en hel del olyckliga omständigheter blev inte heller det en särskild lyckad lösning.

Nu är socialnämnden ett minne blott. Det är tråkigt. Jag tror, såsom lagstiftaren i många avseenden uttrycker det, att det är nödvändigt med en socialnämnd åtminstone i en stad/kommun av Borås storlek. Annars kan – såsom nu synes vara fallet med de hemlösa -nog så viktiga ärenden hamna mellan stolarna. Och det om något är olyckligt, inte minst för de direkt drabbade som därtill inte har någon särskilt stark röst att ropa med.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Borås, Media, politik

Ungdomsproblem

Ordet problem är egentligen enbart tråkigt. Och i den sammansättningen som finns i rubriken är det dessutom i vart fall tvetydigt. Vanligtvis förstås nog med ordet – eftersom de vuxna genom historien ständigt har dikterat agendan och därmed vad som gäller – vuxnas problem med människor som är yngre än dem själva, men självfallet kan ordet även ge uttryck för unga människors problem och svårigheter med och i vuxenvärlden.

Att jag kom på att skriva något om detta – allt medan det aldrig upphörande regnet fortsätter att strila ned från den himmel som igår lyckligtvis gav oss en liten känsla av att det ändå bakom alla molnen finns en sol – beror nog mest på att våra eventuella vuxenproblem med ungdomar kan te sig oerhört olika och att vi kanske bör ha det i åtanke när vi snabbt göra våra tyvärr ofta kategoriska uttalanden om unga personers tillkortakommanden med att leva upp till den standard som sätts av oss samhällsbärare. Och sedan kan problemen vara av högst varierande art där det viktigaste kanske är att se det relativa i våra liv.

Alltid är det ju bra att ta sig själv som det taffliga exemplet som man vanligtvis är. Jag kan t.ex. reta mig på att Linnea inte drar bort gardinerna från sitt ena rumsfönster och därtill kan jag tämligen ofta kommentera varför den siste användaren (vanligtvis Linnea eller Alfred) inte återplacerat i ugnen skyddskåpan över maten som vanligtvis kommer till användning i mikron. I stället får jag göra det.

Ja, där har ni mina problem med ungdomar. Allt medan det samtidigt finns vuxna som oroar sig för att deras ungdomar missbrukar än det ena än det andra. Eller kanske överhuvud aldrig mer kommer hem efter att ha fallit offer för en krypskytts kulor i en stad i Syrien.

Måhända stämmer det hela till eftertanke. Det borde i vart fall göra det.

Lämna en kommentar

Under Barn, Brott, Familjeliv, politik

Fattar Ni inte ?

Ibland drivs människor säkerligen av bästa tänkbara intentioner, men ändå blir det fel, helt tokigt. Det jag dock har lite svårt att förstå är att beslutande personer inte kan sätta sig in i hur mottagare av budskap kan komma att uppfatta just budskapet. Kan det vara en empatistörning. Eller vad ska det egentligen kallas. Under alla omständigheter blir det helt fel. Det blir helt enkelt raka motsatsen till ett win-win koncept.

Anledningen till raderna ovan är ett kort nyhetsinslag som i morse fångade mina alltjämt sömndruckna öron (om nu öron överhuvud taget kan vara trötta). Från radion hörde jag att i Malmö hade det etablerats den första bemannade offentliga toaletten. Varför det behövs en sådan vet jag inte riktigt. I regel brukar man väl kunna klara sig själv på ett ställe som ett sådant. Men strunt samma. Malmö får väl skaffa vad Malmö anser vara lämpligt och behövligt.

Men det som syntes mig intressant var att kommunanställda hade fått ett presentkort på tio kr, ett kort som gav innehavaren möjlighet att kostnadsfritt besöka den nyinvigda och bemannade toaletten. Dock var presentkortet tidsbegränsat varför det för den berättigade gällde att tämligen omgående bli nödig eller hur det hela nu ska uttryckas.

Inte för att jag vet det hela, men jag skulle inte bli förvånad om en hel del kommunanställda blivit tämligen purkna. Och nog har de anledning därtill. I tidningar och annan media kan vi läsa om misslyckade direktörers miljonfallskärmar, men vad får de kommunanställda. Jo, ett tidsbegränsat presentkort för utnyttnade av en offentlig toalett.

Inte trodde jag väl på ett närmast förverkligande av den gamla telegramremsam Olika falla ödets lotter, somliga har WC andra har potter.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, politik

Rör inte Tintin

Jag vaknar upp till nyheter av som vanligt varierande slag. Calle Bildt får säga något och en upprörd människa inom vården får uttrycka sina åsikter. Det är en helt vanlig morgon i kungariket Sverige. Men så plötsligt kommer det att någon bibliotekarie av chefskaraktär (kanske en i värsta fall hel beslutandenämnd) vid ett bibliotek i Stockholm bestämt och även låtit verkställa att Tintinböckerna sorterats ut från bibliotekets hyllor med motiveringen att de i vart fall i många andra länder älskade serieböckerna representerar en föråldrad syn på världen i allmänhet och representerar ett kolonialmaktstänkande som är främmande och därför per omgående ska rensas ut.

Ja, vi har nog hört det förut. I Tyskland ordnades bokbål under nazisternas ledning. Kommunisterna i öster var inte sämre utan har haft sina motsvarigheter då det gäller att ”skydda” folket från skadligt bokinflytande. Och nu har vi alltså ett bibliotek i Sveriges huvudstad.

Personligen finner jag detta fruktansvärt upprörande. Om den beslutande personen ingår bland de anställdas skara bör hans eller hennes agerande leda till arbetsrättsliga åtgärder. Vad är detta för ett agerande. Vilka böcker står näst på tur. Förmodligen kommer de flesta historiska utgåvor att försvinna eftersom de tydligen inte passar in på biblioteken. Jag har nästan aldrig hört något mer barockt. Klåfingrighet av sällan skådat slag och om nyheten – vilket den säkert gör – sprider sig till andra länder står Sverige där som ett yttrandefrihetens åtlöje. Då hjälper det föga hur många nallebjörnar som vi låter dala ned över Vitrysslands territorium. Kanske det t.o.m. förhåller sig på det viset att det landets diktator har ett alldeles eget ex av Tintin.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, böcker, Media, politik

Lagen och folket i otakt

Kan det verkligen bli på det viset som jag påstår i rubriken. Det borde ju inte bli så eftersom riksdagen/parlamentet eller vad nu folkförsamlingen råkar kallas är den av folket valda sammanslutningen som å folkets vägnar ska bestämma de lagar och andra författningar som synes nödvändiga i ett demokratiskt sinnat samhälle. Men ändå verkar det finnas en diskrepans med vad människor i allmänhet tycker och det som sägs av olika företrädare för Migrationsverket.

Nu kan man kanske tycka att det är tjänstemännens fel på Migrationsverket. Intervjuerna sker ju med dem och reportrar vill ju mer än gärna i skottgluggen ha dem som kan lastas för beslut som fattas.

Men riktigt så ser jag inte på det hela. Tjänstemännen på verket är säkerligen fullt demokratiska i såväl syn- som handlingssätt. De följer de lagar som finns och säkerligen också lagstiftarens intentioner om nu dessa inte kommer till klart uttryck i den text som var och en av oss själva kan läsa. Även andra rättskällor tar de hänsyn till. Men ändå får de klä skott för människors missnöje med den politik som har med andra nationer att göra.

Ibland gäller frågan människor som ska komma hit. Och då blir ett ramaskri över immigrationen. Att Sverige är rent för liberalt vad gäller att ta emot människor från andra nationer och/eller kontinenter. Den senaste tiden har det i stället varit liv om människor som tvingas ut ur landet och det även om de råkar vara riktigt små alternativt sjuka med kanske bestående funktionsnedsättningar.

Men eftersom jag inte vill skylla på tjänstemännen – de kan inte rå för vilka bestämmelser som vi har här i landet – så får jag nog konstatera att lagen och vad folk i gemen tycker synes vara i otakt med varandra. Det är allvarligt och bör snarast och i görligaste mån rättas till. Allt annat är negativt och på gränsen till samhällsfarligt.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Barn, Familjeliv, Juridik, politik

Tappad luft ?

Eftersom vi alla behöver luft för att kunna andas så är det på intet vis bra att tappa andan eller för den sakens skull tappa luft. Och just nu känns det ungefär på det viset. Kanske den återkomna förkylningen bidrar till detta.

För mig som Bt-bloggare går jag nu in på sista veckan och vad som sedan ska hända vet jag inte riktigt. Kanske jag på WordPress fortsätter i något lugnare tempo, ett tempo som jag redan börjat anamma. Vad Bt tänker hitta på har jag ingen susning om, men glad hade jag blivit om nya fräscha krafter hade tagit vid.

Jag tror nämligen att bloggen som fenomen är viktig. Människor behöver nämligen bjuda på sig själva dels som yrkesmänniskor dels som privatpersoner. Om man som jag skriver lite från det arbetsområde där man hör hemma så blir det också lite enkel folkbildning sett utifrån ett praktiskt perspektiv. Och det om något är viktigt.

En sak är nämligen vad som står i mer eller mindre lärda böcker och hur det ser ut i verkligheten. För egen del blev det ett abrupt uppvaknande när jag några år efter avslutad utbildning upptäckte den sanningen. Därefter har den gång på gång bekräftats.

Bloggen och andra sociala medier – även om de i framtiden kanske tar sig andra former – är här för att stanna. Och det är jag glad för. Bloggen, som jag skrev någon gång för numera många år sedan, minskar nämligen avstånden människor emellan och på det viset blir den ett betydelsefullt instrument i fördjupningen av den ack så viktiga demokratin. Bättre betyg än så kan knappast lämnas.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, utbildning

Är Sverige jordens trängsta land ?

Då det är trångt så innebär det ju att väldigt många människor samtdigt befinner sig på ungefär samma plats. Och med den definitionen blir det måhända konstigt att Sverige som alltjämt är tämligen glest befolkat likväl skulle vara trångt. Men det väljer jag ändå att påstå. Och vad jag då har i tankarna är den svenska politiska kartan. Eller är det kanske inte typiskt svenskt fenomen. Ja, läsarna får väl ha sin mening.

Men när jag hör statsministern läsa upp vad han och regeringen vill så undrar jag om det egentligen – en hemsk tanke – har någon större betydelse vem eller vilka som styr landet. Alla verkar ju nästan tycka ungefär samma sak om nästan allting. Eller är jag enbart förvirrad. I så fall också dagens BT-ledarstick.

Kanske vi skulle införa ett rotationssystem i stället för allmänna val. Billigare hade det definitivt blivit och det där med pengar är ju hur viktigt som helst. Det hela hade kunnat gå till på ungefär det sättet att under två valperioder (i förlängningen kommer det uttrycket att avskaffas) styr de röda – eventuellt de rödgröna – och därefter blir det blåa lagets tur. Sedan återkommer sossarna och kompani.

För visst verkar vi väl eniga om det mesta. Alla vill ha en bra sjukvård. Alla vill ha en bra skola. Alla vill ha en bra äldrevård. Alla vill ha bra kommunikationer. Att sedan det lilla ordet bra inte definieras är vi som luttrade väljare (eller f.d. väljare) liksom vana vid.

Sedan vill vi inte ha någon kriminalitet. Och ingen miljöförstöring.

Ja, ni ser. Vi vill ju alla samma sak. Varför då överhuvud taget ha några val.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, Traditioner