Kategoriarkiv: Media

Det blev nog inte bättre

Under en tid – vi snackar om några år – satt jag som vice ordförande i stadens socialnämnd. Det var en ganska så omtumlande tid. Politiska åsikter bröts mot varandra och diskussionens vågar var ibland av närmast tsunamikaraktär. Samtidigt var det givetvis en högst givande period i mitt liv, eftersom jag tillsammans med framför allt partikamrater gavs en möjlighet att framföra åsikter även om de av den då rådande politiska majoriteten sällan bejublades. Men fokus var de som i stort som smått hade och tyvärr alltjämt har det inte ens ekonomiskt drägligt i vårt samhälle.

Idag i Bt kunde jag i likhet med alla andra läsa att de hemlösas situation har på intet sätt förbättrats. Det har snackats och lovats en hel del, men det där med verkstad har tydligen aldrig inträtt. Det är trist, på gränsen till tragiskt. Jag vill i det sammanhanget påstå att den tidigare socialnämnden i vart fall hade de hemlösas utsatta position väldigt ofta på dagordningen. Till slut kom det att ordnas ett hus eller del av ett hus på gamla Varbergsvägen, men beroende på en hel del olyckliga omständigheter blev inte heller det en särskild lyckad lösning.

Nu är socialnämnden ett minne blott. Det är tråkigt. Jag tror, såsom lagstiftaren i många avseenden uttrycker det, att det är nödvändigt med en socialnämnd åtminstone i en stad/kommun av Borås storlek. Annars kan – såsom nu synes vara fallet med de hemlösa -nog så viktiga ärenden hamna mellan stolarna. Och det om något är olyckligt, inte minst för de direkt drabbade som därtill inte har någon särskilt stark röst att ropa med.

Lämna en kommentar

Under Borås, Media, politik

Metro gjorde mig glad

Jag tillhör vanligtvis inte kategorin gratisläsare. Kanske borde jag, men så är inte fallet. Dock kan det hända att jag från något tomt bussäte plockar upp en Metro och bläddrar lite förstrött. Eventuellt blir det ett korsord att fullfölja eller varför inte en Sudoku. Inte för att jag är bra på siffror, men det är ändå rätt kul.

Ofta finns skribenter eller kolumnister som skriver sitt tyckande. De är vanligtvis bra, yrkesmän som de är, men det betyder ju inte att jag alltid sympatiserar med hur de i skrift uttrycker sina tankegångar. Idag var dock en sådan dag där jag till fullo höll med skriibenten då hon – ledsamt nog har jag nu tappat bort hennes namn – till behandling tog upp de senaste dagarnas skriverier om IKEAS:s sätt att lancera sig i Arabvärlden. Kvinnor har tydligen retuscherats bort i den katalogedition som var och är ämnad för Suadiarabien.

I och för sig tycker jag det hela inte är så konstigt. IKEA är ett i raden av vinstmaximerande företag och då blir det givetvis på det viset att man tar seden dit man kommer, helt oberoende av vilken regim som för tillfället styr. Dock har IKEA alltid framställt sig själva som så förbaskat bra och moralisk oantastliga. Och det gäller inte minst företagets grundare. Han har, såsom kolumnisten så väl uttrycker det, kommit undan med så mycket allt från egna dubiösa åsikter till avancerad skatteplanering.

Det är skönt att människors ögon kanske äntligen öppnas. IKEA är alls inget föredöme. Snarare ett avskräckande exempel på en slit-och-slängkultur som jag själv klar vänder mig emot. Tack Metro; Du räddade min morgon.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Juridik, Media, Shopping

Man skulle kanske ändå skriva en blogg

I andra sammanhang har jag som ett mantra upprepat att bloggberoende är ingen etikett som på något sätt kan sättas på mig. Men kanske jag inte ska uttala mig i egen sak.

Nu står jag där – inte med skägget i brevlådan – utan totalt fri. Eller kanske ensam är ett annat sätt att uttrycka samma sak. Ingen Bt i faggorna.

Efter sex och knappt ett halvår hade jag kanske väntat mig en liten blomma från Bt, men så blev det inte. Dock fick jag ett vänligt skrivet brev om min uppsägning, men nog hade man från tidningsledningen kunnat kosta på sig lite mer. Men måhända lever jag i det avseendet i fel tid. Eller i en annan tid än den som gäller för dagens hårt pressade mediaföretag.

Men nu kör jag på, lite då och då, så får vi se vad det kan ge mig själv och framför allt mina läsare. Att tvärt stanna kan nog inte vara nyttigt för den egna substansen.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media

På gjensyn

är ett underbart gott norskt sätt att säga adjö. Det senare uttrycket, även om vi givetvis inte tänker på det, är att dra in Gud i det hela och det om något känns dramatiskt. Farväl gillar jag också, men det känns något ålderdomligt. Då är det lika bra att använda sig av broderfolkets sätt att ta avsked för då känns det hela liksom mer hoppingivande.

Jag har sagt det tidigare, men en upprepning är inte fel. Under 14 dagar skulle jag blogga, men det blev nästan sex och ett halvt år. Och skulle jag räkna antalet blogginlägg kan jag nog komma upp i en 5 – 6 000. Inte klokt vad produktiv jag varit, även om det hela tagit nästan ingen tid alls.

Nu är det dock läge att sluta, åtminstone som Bt-bloggare. Jag tror – vet det ännu inte riktigt – att det känns bra. Framför allt om det blir på det viset att andra krafter tar vid. Och då menar jag i första hand unga människor. Vi kan nämligen inte bara snacka om att stötta unga människor. Det är också hög tid att vi i praktisk handling visar att vi menar vad vi så gladeligen uttrycker i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

I morgon bär det iväg till Norrköping för vidare filminspelning. Under adressen föredrag.se ska det produceras filmer för företag och där har jag fått förmånen att vara med tillsammans med betydligt mer namnkända personer. Det ska bli riktigt kul och inte minst spännande. Dessutom har jag snart s.k. deadline för den sjunde upplagan av min Norstedts Juridiska Ordbok.

Om det sedan för egen del blir en bloggfortsättning på martinger.wordpress.com återstår att se. Men nog vågar jag avsluta med På gjensyn.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Borås, Film, Fritid, Media

Rör inte Tintin

Jag vaknar upp till nyheter av som vanligt varierande slag. Calle Bildt får säga något och en upprörd människa inom vården får uttrycka sina åsikter. Det är en helt vanlig morgon i kungariket Sverige. Men så plötsligt kommer det att någon bibliotekarie av chefskaraktär (kanske en i värsta fall hel beslutandenämnd) vid ett bibliotek i Stockholm bestämt och även låtit verkställa att Tintinböckerna sorterats ut från bibliotekets hyllor med motiveringen att de i vart fall i många andra länder älskade serieböckerna representerar en föråldrad syn på världen i allmänhet och representerar ett kolonialmaktstänkande som är främmande och därför per omgående ska rensas ut.

Ja, vi har nog hört det förut. I Tyskland ordnades bokbål under nazisternas ledning. Kommunisterna i öster var inte sämre utan har haft sina motsvarigheter då det gäller att ”skydda” folket från skadligt bokinflytande. Och nu har vi alltså ett bibliotek i Sveriges huvudstad.

Personligen finner jag detta fruktansvärt upprörande. Om den beslutande personen ingår bland de anställdas skara bör hans eller hennes agerande leda till arbetsrättsliga åtgärder. Vad är detta för ett agerande. Vilka böcker står näst på tur. Förmodligen kommer de flesta historiska utgåvor att försvinna eftersom de tydligen inte passar in på biblioteken. Jag har nästan aldrig hört något mer barockt. Klåfingrighet av sällan skådat slag och om nyheten – vilket den säkert gör – sprider sig till andra länder står Sverige där som ett yttrandefrihetens åtlöje. Då hjälper det föga hur många nallebjörnar som vi låter dala ned över Vitrysslands territorium. Kanske det t.o.m. förhåller sig på det viset att det landets diktator har ett alldeles eget ex av Tintin.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, böcker, Media, politik

Tappad luft ?

Eftersom vi alla behöver luft för att kunna andas så är det på intet vis bra att tappa andan eller för den sakens skull tappa luft. Och just nu känns det ungefär på det viset. Kanske den återkomna förkylningen bidrar till detta.

För mig som Bt-bloggare går jag nu in på sista veckan och vad som sedan ska hända vet jag inte riktigt. Kanske jag på WordPress fortsätter i något lugnare tempo, ett tempo som jag redan börjat anamma. Vad Bt tänker hitta på har jag ingen susning om, men glad hade jag blivit om nya fräscha krafter hade tagit vid.

Jag tror nämligen att bloggen som fenomen är viktig. Människor behöver nämligen bjuda på sig själva dels som yrkesmänniskor dels som privatpersoner. Om man som jag skriver lite från det arbetsområde där man hör hemma så blir det också lite enkel folkbildning sett utifrån ett praktiskt perspektiv. Och det om något är viktigt.

En sak är nämligen vad som står i mer eller mindre lärda böcker och hur det ser ut i verkligheten. För egen del blev det ett abrupt uppvaknande när jag några år efter avslutad utbildning upptäckte den sanningen. Därefter har den gång på gång bekräftats.

Bloggen och andra sociala medier – även om de i framtiden kanske tar sig andra former – är här för att stanna. Och det är jag glad för. Bloggen, som jag skrev någon gång för numera många år sedan, minskar nämligen avstånden människor emellan och på det viset blir den ett betydelsefullt instrument i fördjupningen av den ack så viktiga demokratin. Bättre betyg än så kan knappast lämnas.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, utbildning

Är Sverige jordens trängsta land ?

Då det är trångt så innebär det ju att väldigt många människor samtdigt befinner sig på ungefär samma plats. Och med den definitionen blir det måhända konstigt att Sverige som alltjämt är tämligen glest befolkat likväl skulle vara trångt. Men det väljer jag ändå att påstå. Och vad jag då har i tankarna är den svenska politiska kartan. Eller är det kanske inte typiskt svenskt fenomen. Ja, läsarna får väl ha sin mening.

Men när jag hör statsministern läsa upp vad han och regeringen vill så undrar jag om det egentligen – en hemsk tanke – har någon större betydelse vem eller vilka som styr landet. Alla verkar ju nästan tycka ungefär samma sak om nästan allting. Eller är jag enbart förvirrad. I så fall också dagens BT-ledarstick.

Kanske vi skulle införa ett rotationssystem i stället för allmänna val. Billigare hade det definitivt blivit och det där med pengar är ju hur viktigt som helst. Det hela hade kunnat gå till på ungefär det sättet att under två valperioder (i förlängningen kommer det uttrycket att avskaffas) styr de röda – eventuellt de rödgröna – och därefter blir det blåa lagets tur. Sedan återkommer sossarna och kompani.

För visst verkar vi väl eniga om det mesta. Alla vill ha en bra sjukvård. Alla vill ha en bra skola. Alla vill ha en bra äldrevård. Alla vill ha bra kommunikationer. Att sedan det lilla ordet bra inte definieras är vi som luttrade väljare (eller f.d. väljare) liksom vana vid.

Sedan vill vi inte ha någon kriminalitet. Och ingen miljöförstöring.

Ja, ni ser. Vi vill ju alla samma sak. Varför då överhuvud taget ha några val.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, Traditioner

Tack, Fredrik, men …..

Nu ska vi inom rättsväsendet gödas med pengar. Givetvis är jag fullt medveten om att inte bara domstolsorganisationen ingår i det fluffiga begreppet rättsväsende, men jag är säker på att till domstolarna kommer det också några kanske öronmärkta pengar.

För om jag rätt har uppfattat vår statsminister så ska det bli andra tag då det gäller uppklarningsprocenten gällande brott. Polisen och andra ska inte bara skriva av anmälningar, utan nu ska det bli blåljus i vartenda hörn. Ingen tjuv eller annan kriminell ska längre känna sig säker. I stället är det Svensson, Johansson eller annan helt vanlig medborgare som ska känna den trygghet som de givetvis är fullt berättigade att känna.

Och så långt tycker jag det är hur bra som helst. Pengar är ju alltid välkomna och har de dessutom det nu skissade goda med sig så alls inte mig emot. Redan nu står jag som en tok och bockar djupt, kanske så ödmjukt och djupt så att t.o.m. Fredrik från Stockholm kan skönja mig vid landets västra horisont.

Men så kommer det där lilla, men ack så viktiga men. Då jag läste tidningen om den aviserade resursförstärkningen kunde jag i nästan samma mening läsa att vissa brott också skulle straffas hårdare än vad som nu gäller. Och det var ju inte så bra. Rent principiellt är det föga brottshämmande att förlänga strafftiderna och därtill kostar det fruktansvärt mycket att ha människor inlåsta. Vi snackar flera tusenlappar per person för varje dygn.

Inte kan väl det sistnämnda kallas en resursförstärkning. Nej, avstå helst från sådant som bara kostar och som definitivt inte ger något (mer än skit) tillbaks.

 

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Brott, Juridik, Media, politik

Det kan bara inte vara sant

Det började med några karikatyrteckningar införda i bl.a. den danska tidningen Jyllandsposten. Sedan dök Lars Vilks upp på scenen Och nu har det tydligen på nätet lagts ut en medioker film som framställer Mohamed på ett minst sagt nedsättande vis. Sedan går flera månader i tystnad för att avlösas av ett dj…la liv i många länder som går under beteckningen arabstater. Människor protesterar högljutt, protester som övergår i kravaller där människor tyvärr även får sätta livet till.

Vad är det egentligen frågan om. Är nog en frågeställning som många av oss i Västvärlden ställer varandra och inte minst oss själva. Kan det som vi ser som ganska lite bli så mycket om man bekänner sig till världsreligionen Islam eller är det något annat.

Jag för egen del – med betoning på att jag är föga insatt i religiösa spörsmål – vägrar tro att enbart karikatyrteckningar och/eller en film kan sätta så starka känslor i gungning. Det måste finnas något annat i bakgrunden. Och då undrar man givetvis – vad.

Nog går det att se stora skillnader mellan å ena sidan Västerlandet och å andra sidan Arabvärlden. Det är långt ifrån något nytt. Men det hat som tydligen bubblar upp riktar sig helt klart mot U.S.A. och andra stater i Västvärlden klarar sig undan ganska så bra förutsatt att landet inte är nära lierat med just Amerika.

Och ser vi på den nuvarande världskartan så kan vi nog snabbt lägga märke till att på många ställen – från Irak till Afghanistan – finns talrika exempel på amerikansk närvaro. Länderna, som många gånger drivs av starka nationella känslor, eller rättare sagt deras folk kanske känner sig förtryckta, nedvärderade av västerlänningar. Och då kan den kanaliserade sårade självkänslan lätt leda till det som vi tvingas bevittna. Så vill jag hellre se på det hela för att för egen del kunna förstå vad som pågår.

Lämna en kommentar

Under Film, Media, politik

Kämpande Aftonbladet

Inte visste jag att AB var en tidning som med näbbar och klor kämpar för kollegialitetens berättigande. Själva skulle tidningens vanligtvis välbetalda journalister aldrig uttala sig på det viset. I stället skulle de i likhet med de flesta politiker använda sig av fina ord och uttryck som frihet att uttrycka sig i ord och skrift samt inte minst sjunga den undersökande journalistikens lov.

Men hur är det egentligen. Givetvis sitter jag inte inne med någon universell sanning. Vem för resten har det privilegiet. Men när det nu gäller Johan och Martin – de nyligen benådade journalisterna som ofrivilligt tillbringat betydligt längre tid i Etiopien än vad de från början hade tänkt så – så går AB i bräschen för att utan reservation försvara vad de har gjort. Och tydligen har det ingen som helst betydelse att de båda unga männen brutit landets lagnormer. Nej, AB sätter sig gärna över de reglerna och visar därmed ett ”härligt” förakt för vad som gäller – rätt eller fel – i den afrikanska republiken.

För när journalister gör något så är tydligen allting ursäktat. Och skulle annan eller andra hysa en avvikande åsikt så stämplas de beredvilligt som högermän och därmed närmast som onda, åtminstone mindre vetande. Ty Aftonbladet är enligt sitt eget förmenande den i sammanhanget ende sanningssägaren.

Och samtidigt är samma tidning förundrad över att många människor är förbannade på journalister. Ja, världen är vad den beständigt varit, bebodd av kloka och av dårar, men rätt överlagt den har, mer rätt till löje än till tårar. För att nu avsluta bloggen med ett litterärt svenskt citat.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik