Kategoriarkiv: Media

Det blev nog inte bättre

Under en tid – vi snackar om några år – satt jag som vice ordförande i stadens socialnämnd. Det var en ganska så omtumlande tid. Politiska åsikter bröts mot varandra och diskussionens vågar var ibland av närmast tsunamikaraktär. Samtidigt var det givetvis en högst givande period i mitt liv, eftersom jag tillsammans med framför allt partikamrater gavs en möjlighet att framföra åsikter även om de av den då rådande politiska majoriteten sällan bejublades. Men fokus var de som i stort som smått hade och tyvärr alltjämt har det inte ens ekonomiskt drägligt i vårt samhälle.

Idag i Bt kunde jag i likhet med alla andra läsa att de hemlösas situation har på intet sätt förbättrats. Det har snackats och lovats en hel del, men det där med verkstad har tydligen aldrig inträtt. Det är trist, på gränsen till tragiskt. Jag vill i det sammanhanget påstå att den tidigare socialnämnden i vart fall hade de hemlösas utsatta position väldigt ofta på dagordningen. Till slut kom det att ordnas ett hus eller del av ett hus på gamla Varbergsvägen, men beroende på en hel del olyckliga omständigheter blev inte heller det en särskild lyckad lösning.

Nu är socialnämnden ett minne blott. Det är tråkigt. Jag tror, såsom lagstiftaren i många avseenden uttrycker det, att det är nödvändigt med en socialnämnd åtminstone i en stad/kommun av Borås storlek. Annars kan – såsom nu synes vara fallet med de hemlösa -nog så viktiga ärenden hamna mellan stolarna. Och det om något är olyckligt, inte minst för de direkt drabbade som därtill inte har någon särskilt stark röst att ropa med.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Borås, Media, politik

Metro gjorde mig glad

Jag tillhör vanligtvis inte kategorin gratisläsare. Kanske borde jag, men så är inte fallet. Dock kan det hända att jag från något tomt bussäte plockar upp en Metro och bläddrar lite förstrött. Eventuellt blir det ett korsord att fullfölja eller varför inte en Sudoku. Inte för att jag är bra på siffror, men det är ändå rätt kul.

Ofta finns skribenter eller kolumnister som skriver sitt tyckande. De är vanligtvis bra, yrkesmän som de är, men det betyder ju inte att jag alltid sympatiserar med hur de i skrift uttrycker sina tankegångar. Idag var dock en sådan dag där jag till fullo höll med skriibenten då hon – ledsamt nog har jag nu tappat bort hennes namn – till behandling tog upp de senaste dagarnas skriverier om IKEAS:s sätt att lancera sig i Arabvärlden. Kvinnor har tydligen retuscherats bort i den katalogedition som var och är ämnad för Suadiarabien.

I och för sig tycker jag det hela inte är så konstigt. IKEA är ett i raden av vinstmaximerande företag och då blir det givetvis på det viset att man tar seden dit man kommer, helt oberoende av vilken regim som för tillfället styr. Dock har IKEA alltid framställt sig själva som så förbaskat bra och moralisk oantastliga. Och det gäller inte minst företagets grundare. Han har, såsom kolumnisten så väl uttrycker det, kommit undan med så mycket allt från egna dubiösa åsikter till avancerad skatteplanering.

Det är skönt att människors ögon kanske äntligen öppnas. IKEA är alls inget föredöme. Snarare ett avskräckande exempel på en slit-och-slängkultur som jag själv klar vänder mig emot. Tack Metro; Du räddade min morgon.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Juridik, Media, Shopping

Man skulle kanske ändå skriva en blogg

I andra sammanhang har jag som ett mantra upprepat att bloggberoende är ingen etikett som på något sätt kan sättas på mig. Men kanske jag inte ska uttala mig i egen sak.

Nu står jag där – inte med skägget i brevlådan – utan totalt fri. Eller kanske ensam är ett annat sätt att uttrycka samma sak. Ingen Bt i faggorna.

Efter sex och knappt ett halvår hade jag kanske väntat mig en liten blomma från Bt, men så blev det inte. Dock fick jag ett vänligt skrivet brev om min uppsägning, men nog hade man från tidningsledningen kunnat kosta på sig lite mer. Men måhända lever jag i det avseendet i fel tid. Eller i en annan tid än den som gäller för dagens hårt pressade mediaföretag.

Men nu kör jag på, lite då och då, så får vi se vad det kan ge mig själv och framför allt mina läsare. Att tvärt stanna kan nog inte vara nyttigt för den egna substansen.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media

På gjensyn

är ett underbart gott norskt sätt att säga adjö. Det senare uttrycket, även om vi givetvis inte tänker på det, är att dra in Gud i det hela och det om något känns dramatiskt. Farväl gillar jag också, men det känns något ålderdomligt. Då är det lika bra att använda sig av broderfolkets sätt att ta avsked för då känns det hela liksom mer hoppingivande.

Jag har sagt det tidigare, men en upprepning är inte fel. Under 14 dagar skulle jag blogga, men det blev nästan sex och ett halvt år. Och skulle jag räkna antalet blogginlägg kan jag nog komma upp i en 5 – 6 000. Inte klokt vad produktiv jag varit, även om det hela tagit nästan ingen tid alls.

Nu är det dock läge att sluta, åtminstone som Bt-bloggare. Jag tror – vet det ännu inte riktigt – att det känns bra. Framför allt om det blir på det viset att andra krafter tar vid. Och då menar jag i första hand unga människor. Vi kan nämligen inte bara snacka om att stötta unga människor. Det är också hög tid att vi i praktisk handling visar att vi menar vad vi så gladeligen uttrycker i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

I morgon bär det iväg till Norrköping för vidare filminspelning. Under adressen föredrag.se ska det produceras filmer för företag och där har jag fått förmånen att vara med tillsammans med betydligt mer namnkända personer. Det ska bli riktigt kul och inte minst spännande. Dessutom har jag snart s.k. deadline för den sjunde upplagan av min Norstedts Juridiska Ordbok.

Om det sedan för egen del blir en bloggfortsättning på martinger.wordpress.com återstår att se. Men nog vågar jag avsluta med På gjensyn.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Borås, Film, Fritid, Media

Rör inte Tintin

Jag vaknar upp till nyheter av som vanligt varierande slag. Calle Bildt får säga något och en upprörd människa inom vården får uttrycka sina åsikter. Det är en helt vanlig morgon i kungariket Sverige. Men så plötsligt kommer det att någon bibliotekarie av chefskaraktär (kanske en i värsta fall hel beslutandenämnd) vid ett bibliotek i Stockholm bestämt och även låtit verkställa att Tintinböckerna sorterats ut från bibliotekets hyllor med motiveringen att de i vart fall i många andra länder älskade serieböckerna representerar en föråldrad syn på världen i allmänhet och representerar ett kolonialmaktstänkande som är främmande och därför per omgående ska rensas ut.

Ja, vi har nog hört det förut. I Tyskland ordnades bokbål under nazisternas ledning. Kommunisterna i öster var inte sämre utan har haft sina motsvarigheter då det gäller att ”skydda” folket från skadligt bokinflytande. Och nu har vi alltså ett bibliotek i Sveriges huvudstad.

Personligen finner jag detta fruktansvärt upprörande. Om den beslutande personen ingår bland de anställdas skara bör hans eller hennes agerande leda till arbetsrättsliga åtgärder. Vad är detta för ett agerande. Vilka böcker står näst på tur. Förmodligen kommer de flesta historiska utgåvor att försvinna eftersom de tydligen inte passar in på biblioteken. Jag har nästan aldrig hört något mer barockt. Klåfingrighet av sällan skådat slag och om nyheten – vilket den säkert gör – sprider sig till andra länder står Sverige där som ett yttrandefrihetens åtlöje. Då hjälper det föga hur många nallebjörnar som vi låter dala ned över Vitrysslands territorium. Kanske det t.o.m. förhåller sig på det viset att det landets diktator har ett alldeles eget ex av Tintin.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, böcker, Media, politik

Tappad luft ?

Eftersom vi alla behöver luft för att kunna andas så är det på intet vis bra att tappa andan eller för den sakens skull tappa luft. Och just nu känns det ungefär på det viset. Kanske den återkomna förkylningen bidrar till detta.

För mig som Bt-bloggare går jag nu in på sista veckan och vad som sedan ska hända vet jag inte riktigt. Kanske jag på WordPress fortsätter i något lugnare tempo, ett tempo som jag redan börjat anamma. Vad Bt tänker hitta på har jag ingen susning om, men glad hade jag blivit om nya fräscha krafter hade tagit vid.

Jag tror nämligen att bloggen som fenomen är viktig. Människor behöver nämligen bjuda på sig själva dels som yrkesmänniskor dels som privatpersoner. Om man som jag skriver lite från det arbetsområde där man hör hemma så blir det också lite enkel folkbildning sett utifrån ett praktiskt perspektiv. Och det om något är viktigt.

En sak är nämligen vad som står i mer eller mindre lärda böcker och hur det ser ut i verkligheten. För egen del blev det ett abrupt uppvaknande när jag några år efter avslutad utbildning upptäckte den sanningen. Därefter har den gång på gång bekräftats.

Bloggen och andra sociala medier – även om de i framtiden kanske tar sig andra former – är här för att stanna. Och det är jag glad för. Bloggen, som jag skrev någon gång för numera många år sedan, minskar nämligen avstånden människor emellan och på det viset blir den ett betydelsefullt instrument i fördjupningen av den ack så viktiga demokratin. Bättre betyg än så kan knappast lämnas.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, utbildning

Är Sverige jordens trängsta land ?

Då det är trångt så innebär det ju att väldigt många människor samtdigt befinner sig på ungefär samma plats. Och med den definitionen blir det måhända konstigt att Sverige som alltjämt är tämligen glest befolkat likväl skulle vara trångt. Men det väljer jag ändå att påstå. Och vad jag då har i tankarna är den svenska politiska kartan. Eller är det kanske inte typiskt svenskt fenomen. Ja, läsarna får väl ha sin mening.

Men när jag hör statsministern läsa upp vad han och regeringen vill så undrar jag om det egentligen – en hemsk tanke – har någon större betydelse vem eller vilka som styr landet. Alla verkar ju nästan tycka ungefär samma sak om nästan allting. Eller är jag enbart förvirrad. I så fall också dagens BT-ledarstick.

Kanske vi skulle införa ett rotationssystem i stället för allmänna val. Billigare hade det definitivt blivit och det där med pengar är ju hur viktigt som helst. Det hela hade kunnat gå till på ungefär det sättet att under två valperioder (i förlängningen kommer det uttrycket att avskaffas) styr de röda – eventuellt de rödgröna – och därefter blir det blåa lagets tur. Sedan återkommer sossarna och kompani.

För visst verkar vi väl eniga om det mesta. Alla vill ha en bra sjukvård. Alla vill ha en bra skola. Alla vill ha en bra äldrevård. Alla vill ha bra kommunikationer. Att sedan det lilla ordet bra inte definieras är vi som luttrade väljare (eller f.d. väljare) liksom vana vid.

Sedan vill vi inte ha någon kriminalitet. Och ingen miljöförstöring.

Ja, ni ser. Vi vill ju alla samma sak. Varför då överhuvud taget ha några val.

Lämna en kommentar

Under Arbetsliv, Media, politik, Traditioner